Rödsäv växer runt medelvattennivån på fuktiga, leriga och betade havsstränder. Den ses främst i skyddade lägen på låglänta stränder. Vid ett tillfälle är den funnen i en sprickrik kalkstenshäll alldeles vid havet. Rikard Sterner angav två lokaler långt från kusten på kalkrik, fuktig mark; den typen av växtmiljö är inte noterad under inventeringen.
Rödsäv växer idag främst på nordöstra Öland i socknarna Högby, Källa, Persnäs och Föra. Även runt Grankullaviken, Böda sn, finns en del lokaler. Arten har helt försvunnit från västra kusten söder om Borgholm där Rikard Sterner noterade den på drygt 15 lokaler. Orsaken till denna minskning är upphörande strandbete. På sydöstra Ölands än idag välhävdade sjömarker har rödsäv aldrig varit vanlig. Växten kan vara förbisedd eftersom den är svår att se, speciellt senare på säsongen när axen är nedbetade. Störst chans att finna den har man under försommaren. Minskningen får anses som anmärkningsvärd. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "Längs havsstranden här och där exempelvis vid Böda, Långöre kapell etc." Än idag växer rödsäv vid Långöre kapell som motsvarar dagens Sankta Birgittas kapell vid Kapelludden, Bredsättra sn. Tidigt belagd Resmo: M. Floderus 1853 (S).
Utbredning
Funnen i 12 rutor = 13 %; tämligen sällsynt = 7 socknar (ej återfunnen Alböke, Egby, Räpplinge, Högsrum, Långlöt, Glömminge, Algutsrum, Torslunda, Gårdby, Vickleby, Resmo, Mörbylånga, Smedby, S. Möckleby, Ventlinge och Ås).
Sterner 1938 funnen i 27 rutor = 28 %; spridd = 21 socknar; Sterner 1986 tämligen allmän = 23 socknar (nyfynd Mörbylånga och Smedby).
Förändring: Starkt minskande ---
