Lingon växer på torr–frisk, kalkfattig mark främst i tallskogar på sand. Den är även funnen i blandskogar och i lövskogar med björk eller sällsynt asp. Vid ett tillfälle är den noterad i en tallskog rik på hasselbuskar, en udda kombination.
Lingon är utanför de nordliga socknarna Böda och Högby ovanlig på Öland. Den har inte återfunnits på den sydligaste lokalen i Ottenbylund, Ås sn. Däremot har den noterats på nya lokaler i planterade tallskogar i de östra socknarna Gårdby och N. Möckleby samt i en björkdominerad skog i Persnäs sn. Sammanfattningsvis några plus och några minus. Lingon missgynnas av den eutrofiering som skett av landskapet. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer); vår bedömning är en viss minskning.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 17 juni 1741 någonstans mellan Böda och Sjöstorp på nordligaste Öland. "Renmossan täckte de höglänte ställen. Blåbärsris, lingonris och ljung gjorde marken grön." (Linnæus 1745). Tidigt belagd Köping: Köping tall O. Nordstedt 1883 (LD). Många är de ölänningar som än idag åker till Bödaskogarna för att fylla på förrådet med lingon och växten är även vanlig vid Köping tall.
Utbredning
Funnen i 32 rutor = 34 %; spridd = 15 socknar (ej återfunnen Räpplinge, Runsten och Ås; nyfynd Persnäs, N. Möckleby och Gårdby).
Sterner 1938 funnen i 28 rutor = 29 %; spridd = 15 socknar.
Förändring: Något minskande -
Lokaler
Sydligaste lokalen:
Kastlösa: Övre Västerstads kvarn 1250 m VNV‒NV, lövskog 625691 153668 CrA 2008.
Ej återfunna i följande socknar:
Räpplinge: Slottsskogen strax väster om Bergdala sparsam RS 1933; Tryggestad öster om RS 1933. Runsten: Spjutterum 1 km NV, hassel–löväng mycket sparsam RS 1933. Ås: Ottenby lund på stora vägens norra sida nära östra kanten av lunden, mycket sparsam i en äng RS 1933.
