Skogstry växer på frisk, kalk- och mullrik mark i ädellövskogar, hassellundar men även i rikare barrskogar; ofta hittas den i brynmiljöer. Skogstry ses också i betade torrängar och vägkanter. Sällsynt är den funnen på klapperstenstränder och i buskrika alvarmarker.
Utbredningen är främst knuten till de skogklädda delarna av Öland. Speciellt inom Mittlandet och den västra kustskogen är skogstry vanligt förekommande. Längst upp i norr, i Böda sn, är det glest med fynden och på det skogfattiga sydöstra Öland saknas växten än idag. Vi bedömer att skogstry har ökat något jämfört med Sterner (1938) trots att någon skillnad inte ses i statistiska analyser (Frescalo och Telfer). Orsaken till ökningen är den förbuskning som skett av det öländska landskapet det senaste seklet när skogsbetet upphört och många marker nu växer igen.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 2 juni 1741 i Björnhovda änggärde nära Färjestaden då skogstry är en av alla de mer allmänna växter som Linné noterar från detta "sköna änge" (Linnæus 1745). Björnhovda änge är numera uppodlat och skogstry får sökas längre österut i Mittlandsskogen, närmaste lokal vid Hönstorps NR. Tidigt belagd Torslunda: B. A. Engström 1862 (OHN).
Utbredning
Funnen i 57 rutor = 60 %; tämligen allmän = 29 socknar (nyfynd Bredsättra, Sandby och Ventlinge).
Sterner 1938 funnen i 36 rutor = 38 %; tämligen allmän = 24 socknar (Böda, Bredsättra, Runsten, Sandby, Hulterstad, Segerstad, Gräsgård, Ventlinge och Ås 0); Sterner 1986 tämligen allmän = 26 socknar (nyfynd Böda och Runsten).
Förändring: S 38 något ökande +; S 86 oförändrad ± 0
