rockentrav
Turritis glabra
Mer information om arten

Rockentrav växer främst i sandiga och glesbevuxna betesmarker, vägkanter och ohävdade torrängar. Den är också vanlig i ruderatmiljöer som gamla grus- och sandtag samt på stentippar. Rockentrav växer ibland i åkerkanter, glesare löv- och tallskogar samt på steniga havsstränder; i den sistnämnda miljön bedöms den som ursprunglig. Vid ett tillfälle är den funnen i karst.

Rockentrav har en något ojämn utbredning på Öland. Redan Sterner (1938) noterade att den inte växte i de sydligaste socknarna. Ännu idag vägrar den i princip att gå söder om en linje mellan Kastlösa och Hulterstad sn. Orsaken kan vara att de sandiga miljöer som den föredrar till viss del saknas på södra Öland. Torrsommaren 2018 gynnade den tvååriga rockentraven som under 2020 hittades i stor mängd och på många nya lokaler.

På plantor av rockentrav ser man ibland en gallbildning av bladlusen Lipaphis turritella. Den blombärande stjälken blir då kraftigt förkortad, blommorna grönaktiga och några fruktskidor utvecklas inte.

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 10 juni 1741 någonstans nära Långlöt kyrka i en lund samt i några åkrar där han bland annat noterar rockentrav (Linnæus 1745). Tidigt belagd Kastlösa: Bredinge A. Vinge 1885 (LD).

Utbredning

Funnen i 64 rutor = 67 %; allmän = 31 socknar (ej återfunnen S. Möckleby; nyfynd Gräsgård och Ventlinge).
Sterner 1938 tämligen allmän = 29 socknar (Segerstad, Gräsgård, Ventlinge och Ås 0); Sterner 1986 tämligen allmän = 30 socknar (nyfynd Ås).

Förändring: Oförändrad ± 0

karta