Gulkavle växer på blöt, helst näringsrik och sandig–gyttjig mark. På Öland är den funnen vid grävda dammar, i diken, fuktiga sandtag, skogskärr och naturliga vattenhål i betesmarker. En del av lokalerna är något kalkfattiga medan andra är tydligt kalkpåverkade.
Gulkavle har efter Sterner (1986) hittats på ett antal nya lokaler och troligen är den något ökande; den har dragit fördel av en ökad näringstillgång i odlingslandskapet. Nygrävda dammar och vattenhål har också gynnat gräset. Arten är ettårig, ibland kortlivad perenn, lågväxt och konkurrenssvag och den försvinner när vegetationen sluter sig. På flera gamla lokaler har den inte återfunnits. Gulkavle är beroende av att betesdjurens tramp håller växtplatserna öppna och att dammar och diken inte tas över av högvuxen vegetation. I dagsläget är arten glest spridd över ön och endast på lokalen i Halltorps hage har den en viss kontinuitet, övriga aktuella lokaler utgör nyfynd.
Gulkavle skiljs från kärrkavle A. geniculatus bland annat på borstet som är kort, rakt och knappt utskjutande medan det hos kärrkavle är knäböjt, långt och tydligt utskjutande. Ståndarknapparna hos gulkavle är först gulvita och blir sedan tydligt orangea. Kärrkavle har ståndarknappar som först är violetta eller gula för att med tiden bli gulbruna–bruna, aldrig så vackert orangea som hos gulkavle.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. I Sjöstrand (1850 och 1863) samt Hemmendorf (1897) anges gulkavle vara "ymnig på alvaren". Men Rikard Sterner ansåg detta rätteligen vara orimligt och första trovärdiga publikationen från Öland är i stället: Sterner (1922 a). "Alopecurus aequalis! Sjöstrands och andras uppgifter om denna arts förekomst i alvarvätarna är oriktig. Arten är endast känd från Gärdslösa: V om järnvägsstationen och vid kyrkan 1918!; Repplinge: Kungsträdgården 1918!" Tidigt belagd Vickleby: Hj. Hafström 1915 (S). Räpplinge: Åketorp N. Blomgren 1922 (OHN) conf. UBA 2021.
Utbredning
Funnen i 11 rutor = 12 %; tämligen sällsynt = 9 socknar (ej återfunnen Köping, Räpplinge, Gärdslösa, och Ås; nyfynd Högby, Persnäs, Bredsättra, Gårdby och S. Möckleby).
Sterner 1938 sällsynt = 6 socknar (8 lokaler); Sterner 1986 sällsynt = 6 socknar (9 lokaler varav endast 2 aktuella).
Förändring: Något ökande +
Lokaler
Högby: Klosterholmen, skogskärr 634177 156860 UBA m.fl. 2020. Persnäs: Norrbyn SO Norrskär, näringsrik fuktsvacka i betesmark 633291 156696 ÅW 2013, kvar 2016; Södra Bäckekärret, ohävdat kärr 632880 156414 BTi, BWe & AMa 2011. Bredsättra: Visgärdehorvan, vid vattenhål 629989 156184 TsB 2020. Högsrum: Halltorps hage, i ett kärr nära stranden väster om gården RS 1933 (S), återfynd norra delen av reservatet, kärr i ädellövskog 629751 154716 CrA m.fl. 2008 (eget herb.); Vedby norr om, grävd damm 629473 155174 EH 2011, kvar 2016. Algutsrum: Aledal väster om, damm 628648 154251 UBA 2012; Saxnäs golfbana, damm 628542 154206 TGn m.fl 2007 (OHN) conf. ELj; Saxnäs, sandigt dike 6285496 1542265 TsB & JOP 2012 (OHN) conf. UBA. Torslunda: Färjestaden Sandåsgatan, igenväxt skogskärr 627882 154121 LB & KGB 2007; Eriksöre alvar, betad fuktäng 627637 154182 LB & KGB 2007. Gårdby: Ullevi NO, vattenhål 627688 155118 UBA & TGn 2007 (OHN) conf. ELj; Gårdby sandhed väster om, uttorkad kanal flerstädes bl.a. 627769 155133 UBA & TGn 2014, kvar 2019. Vickleby: Karlevi södra NR, betad fuktäng och kärr i kanten av alvaret 627433 154103 UBA & TGn 2019 (OHN). S. Möckleby: Albrunna torg öster om, fuktig svacka/vattenhål mellan gamla strandvallar 624471 153758 BH 2012, belägg 2014 (OHN), kvar 2020.
Fynd 1983–1999:
Köping: Skedemosse, fuktigt sandtag 630140 155710 GuJ & SvJ 1994 (OHN), ej återfunnen 2017. Gärdslösa: Jämjö västerut, skogskärr BjF 1987. Torslunda: Kalkstad 800 m SV, dike i alvarkant LB & KGB 1989. Vickleby: Vickleby strandskog västra delen, skogskärr 627430 153840 KHy 1993. Ås: Ottenbylund R. Halvorsen 1983 (Lundqvists liggare).