Vårförgätmigej växer på öppen, sandig‒grusig mark som tidigt värms upp av vårsolen och där konkurrensen från omgivande vegetation inte är så stor. Betade och sandiga torrängar kan hysa arten, speciellt på ställen med glest växttäcke. Om röjningar skett och sanden exponerats eller om betesdjuren sparkat upp gropar gynnas vårförgätmigej. I glesbevuxna hedar med borsttåtel Corynephorus canescens eller ljung Calluna vulgaris kan växten också hittas. Längs havet ses den på sandiga eller grusiga stränder. Även ruderatmiljöer som gamla sandtag, kalkstensbrott och jordhögar kan vara växtplatser. Ganska sällan är den funnen i kanten av sandiga åkrar eller som rabattogräs. Vid något tillfälle är den noterad växande på mosskuddar på en kalkstensmur respektive ett torvtak till en sjöbod.

Vårförgätmigej är spridd över en stor del av Öland. Även på Stora Alvaret finns en hel del fynd; där växer den på betade, gärna röjda torrängsryggar. På kartan ser man hur växten följer den delvis skogbeklädda torrängsrygg på Stora Alvaret som löper åt NNV från Solberga (Gräsgård sn) och slutar drygt två km öster om Bårby (Mörbylånga sn). Men det har skett ett tronskifte jämfört med uppgifterna i Sterner (1938) och idag är släktingen backförgätmigej M. ramosissima vanligare på alvaret. Inom Mittlandet är det glest med fynd. De fyra nordligaste socknarna hyser däremot en hel del lokaler på sandgräshedar och i sandiga åkrar. På dagens Öland förefaller vårförgätmigej ha minskat något. Främst är det förekomsterna i sandiga åkrar som backat; endast 5 % av de aktuella fynden är gjorda i åkermiljö.

Gammal, bofast.