vägfräne
Rorippa × armoracioides
Mer information om arten

Vägfräne är den fertila hybriden mellan klotfräne R. austriaca och strandfräne R. sylvestris. Den har inkommit till Norden i början av 1900-talet med importerat spannmål från sydöstra Europa. Vägfräne är självsteril och isolerade bestånd sprider sig främst vegetativt med underjordiska utlöpare. Återkorsningar kan ske, vanligen med strandfräne (Jonsell 2017). Vägfräne är ganska sällsynt i Sverige med fynd upp till Umeå.

Vägfräne växer på torr, grusig mark som helst ska sakna annan växtlighet. På Öland är den mycket sällsynt med endast två fynd från skräpmarker. På primärlokalen har växten hållit sig kvar i snart 20 år och bedöms som bofast.

Sent inkommen, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Resmo: Mysinge sjö, på jordkulle nära ett vattenhål LB & KGB 1998 (eget herb.), återfynd på jordhög 626591 153914 CrA & SE 2009 (OHN), kvar i skräpmark 626588 153912 CrA 2017 (S) conf. ThK 2018. Publicerad: Bringer (1998).

Utbredning

Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 2 lokaler.

Lokaler

Torslunda: Runsbäck Thurgården, ogräs i plantskola 627771 154157 UBA, TGn & JOP 2014 (eget herb.). Resmo: se primärfynd.