äkta vallört
Symphytum officinale
Mer information om arten

Äkta vallört är en medicinalväxt med gamla anor. Den anses ursprunglig i delar av Europa och Asien. Idag odlas den främst för prydnad och i trädgårdar som är inriktade på medicinalväxter. De aktuella fynden är gjorde främst från ruderatmiljöer såsom jordhögar, komposter och trädgårdstippar. Sällsynt är den funnen som trädgårdsogräs och i vägkanter.

På Öland är äkta vallört ganska ovanlig, både förr och idag. Den är oftast tillfällig på sina lokaler men undantag finns. I området vid Kungsträdgården och Rosenfors, nära Borgholm, har äkta vallört hållit sig kvar åtminstone sedan 1860 och dyker än idag upp på skräpmarker och jordhögar i närområdet. Den bedöms därför som bofast i landskapet. Nedan tecknas validerade fynd. Det finns ytterligare ett handfull fynd av äkta vallört på Artportalen men i brist på belägg/foto kan de tills vidare inte godkännas.

Äkta vallört skiljs från uppländsk vallört S. × uplandicum främst på bladskaften som är långt nedlöpande vilket gör att stjälken ser vingad ut. Frukterna är släta och svartglänsande. Blomfärgen är rödviolett, sällsynt kan den vara gulvit, men aldrig rent blå. Fodret är långt, ståndarna har korta och breda strängar. Ståndarknapparna är förhållandevis långa, längre än strängen. Uppländsk vallört har blad som är kort nedlöpande men aldrig så tydligt att stjälken blir vingad. Frukterna är matta och vårtiga. Blomfärgen är oftast blå, ibland ljuslila. Fodret mäter maximalt 5–7 mm. Ståndarnas knapp och sträng är ungefär liklånga eller med något längre ståndarsträng.

Det vetenskapliga namnet Symphytum officinale visar att arten använts som medicinalväxt. Symphyein betyder växa ihop och betecknar ofta växter som ansetts hjälpa vid benbrott. Officinale kommer av officina som betyder tillverkningsställe (apotek) och detta artepitet hittar man i namnet på många gamla medicinalväxter. Vallört har i modern forskning visat sig ha antiinflammatoriska och smärtstillande egenskaper. Den har använts främst utvärtes vid olika ledsmärtor. Eftersom vallört innehåller både giftiga och cancerframkallande ämnen avrådes från självmedicinering!

Inkommen och kulturflykting, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "vid Borgholm – och Grankulla Böda socken (Fries)." Tidigt belagd Borgholm: F. Ahlberg 1860 (OHN).

Utbredning

Funnen i 10 rutor = 10 %; tämligen sällsynt = 9 socknar (+ Borgholm).
Sterner 1938 mycket sällsynt = 4 lokaler; Sterner 1986 mycket sällsynt = 4 lokaler (endast en aktuell lokal).

Förändring: Något ökande +

Lokaler

Persnäs: Legenäs österut, gräsmark vid stugområde 632749 156560 ÅW 2020 (OHN) conf. UBA. Köping: Skedemosse nära gården LB & KGB 2003, kvar Skedemosse västerut, ruderat i skog 630125 155641 UBA & TGn 2012 (OHN). Borgholm: Kungsträdgården S. Norberg 1889 (UPS), kvar ÅL 1984 (S), återfynd Rosenfors, skräpmark 630494 155249 ÅR 2010 (OHN) conf. ELj; Norra koloniområdet, ruderat 630496 155285 UBA & JOP 2015. Torslunda: Lötmarken, jordsållningsställe 627992 154405 UBA & TGn 2003 (eget foto). Sandby: N. Näsby, vägkant 627436 155361 UBA 2019 (eget foto). Vickleby: Vickleby kyrka öster om, grässlänt 627242 154030 BH 2011 (eget herb.) conf. ELj; Capellagården, trädgårdstipp 627287 153990 PaJ 2004, belägg UBA & TGn 2010 (OHN), kvar 2021. Resmo: Mysinge österut, ruderatområde 626590 153913 UBA & TGn (eget herb.); kyrkan NO, ruderatområde/jordtipp 626856 153939 UBA & TGn 2017 (eget herb.). Mörbylånga: hamnen Nils Lundqvist 1958 (UPS), återfynd hamnen, kulturpåverkad gräsmark 626695 153505 UBA & TGn 2018 (eget foto). Kastlösa: avfallsanläggningen, kompostlimpor 625855 153549 IC & TC 2019 (foto AP) conf. UBA. Ås: Ottenby 1 km NO, ruderat 623536 153842 JOP 2011, belägg UBA & TGn 2017 (OHN).

Fynd i Sterner (1986):
Böda: Grankulla E. Fries (enl. Sjöstrand 1850). Borgholm: (enligt Sjöstrand 1850), O. Nordstedt 1883 (LD); Kungsträdgården S. Norberg 1889 (UPS), V. Bratt 1892 (OHN), RS 1935, ÅL 1983–84. Mörbylånga: kyrkbyn RS 1906.