Hybridvårstjärna namngavs av George Nicholson 1897 som hybriden mellan tidig blåstjärna S. bifolia och vårstjärna S. forbesii. Den finns i odling och har åtminstone vid tre tillfällen uppkommit spontant på Öland. På Öland blommar normalt tidig blåstjärna betydligt tidigare än vårstjärna varför hybriden inte uppstår så lätt.
Men de flesta hybrider med tidig blåstjärna som ses på Öland förefaller i stället vara korsningar med liten vårstjärna S. sardensis; när de två växer tillsammans lönar det sig ofta att leta efter hybrider. Huruvida denna hybrid även förekommer i odling på Öland och därifrån sprider sig ut i landskapet har vi inte kunnat fastställa. Tidig blåstjärna blommar redan i mars månad, ungefär samtidigt med liten vårstjärna vilket bidrar till att hybriden uppkommer lätt. Vanliga växtplatser är vägkanter, skogsbryn och på utkast. På ett par lokaler har den över 10 års kontinuitet och vi bedömer den som bofast i landskapet.
Spontant uppkommen hybrid, tillfällig.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Vickleby: Karlevi öster om, vägkant mot horva 627468 154083 UBA & TGn 2013 (OHN). Först publicerad: Andersson & Gunnarsson (2018 d).
Utbredning
Funnen i 3 rutor = 3 %; mycket sällsynt = 3 lokaler.
Lokaler
Algutsrum: kyrkan strax SV, kulturpåverkad gräsmark 628363 154415 UBA & TGn 2014 (S) conf. ThK. Vickleby: se primärfynd. Mörbylånga: kyrkogården, kultiverad gräsmark 626600 153643 UBA & TGn 2020.