Klippnejlika är ursprunglig i södra Europa, från sydligaste Frankrike och vidare österut mot Balkan och sydvästra Asien. I Sverige är den en perenn prydnadsväxt som spridit sig från odling; på några lokaler i vårt land är den naturaliserad sedan lång tid. Klippnejlika växer solöppet på torr, grusig mark, helst med glesare växttäcke.
På Öland finns endast en lokal för klippnejlika med längre kontinuitet. Det var Åke Lundquist som 1977 fann växten på en gräsmark vid Grönhögens industriområde, Ventlinge sn. När golfbanan i Grönhögen anlades i början av 2000-talet försvann klippnejlika från flera växtplatser i området men har hållit sig kvar på en grässlänt vid en större damm. Växten hotas där av alltför flitigt gräsklippande. Tillfälligt är växten funnen i en vägkant nära Albrunna perenner varifrån den troligen har spridit sig. Vid granskning av belägg i Oskarshamn har ytterligare ett fynd av klippnejlika hittats.
Kulturflykting, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Ventlinge: Grönhögen dammens västra sida i gräsmark ÅL 1977 (S), kvar i hårdklippt gräsmatta med 80 plantor 623828 153675 UBA & TGn 2020 (OHN).
Utbredning
Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 2 lokaler.
Sterner 1986 mycket sällsynt = 1 lokal.
Lokaler
S. Möckleby: Albrunna södra delen av byn mitt emot Albrunna perenner, vägkant 624401 153721 AJb 2008. Ventlinge: se primärfynd.
Tidigare ej publicerat fynd:
S. Möckeby: Degerhamn, backslänt A. Lundgren 1985 (OHN) samlad som grusnejlika Gypsophila muralis, det. UBA 2013.