Skavfräken växer ojämnt över Öland och utbredningsmönstret känns igen från Sterner (1938). Den är vanlig i de fyra nordligaste socknarna, Böda–Persnäs, vid Köping tall samt i västra kustskogen. Liksom förr finns utbredningsluckor mellan Borgholm och norrut till Föra samt på sydligaste delen av ön. På Stora Alvaret saknas den nästan helt med något undantag. Skavfräken håller sig kvar på flera av sina gamla lokaler samtidigt som den hittas på några nya. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Hulteen (1810) Sandby: vid södra stengården i gärdet på komministerbostället. Skavfräken finns idag på ett par lokaler mellan N. Sandby och N. Vället, inte långt från Hulteens fynd. Tidigt belagd Öland: J. W. Zetterstedt 1810 (LD). Räpplinge: Borga hage J. Lagerkranz 1890 (S) conf. ThK 2008.
Ekologi
Skavfräken växer skuggigt på sandig, gärna kalkpåverkad mark, som hålls fuktig av framsipprande vatten. Ofta bildar den stora och täta bestånd som tränger ut annan vegetation. Skavfräken är noterad i hässlen, ädellövskogar, tallskogar med sumphålor, blandskogar samt utmed skogsvägar. Förekomsterna på Stora Alvaret, Kastlösa sn, var tidigare okända. Skavfräken är kulturgynnad och växer vid diken, kanaler, åkerkanter samt i gamla sand- eller grustag. Några fynd ligger nära gamla bosättningar och kanske är en del av dem rester efter odling för att använda skäfte (äldre namn på skavfräken) som slipmedel?
Utbredning
Funnen i 37 rutor = 39 %; tämligen allmän = 23 socknar (nyfynd Mörbylånga, S. Möckleby och Ventlinge).
Sterner 1938 funnen i 24 rutor = 25 %; spridd = 17 socknar; Sterner 1986 spridd = 20 socknar (nyfynd Gårdby, Stenåsa och Resmo).
Förändring: Oförändrad ± 0
Lokaler
Sydlig utpostlokal:
Ventlinge: Lunda 475 m norrut, övergång mellan markväg och dikesren 623864 153920 CrA 2020.
