Ängsull växer på allehanda fuktiga ställen som är ohävdade eller måttligt betade. Den är vanlig i skogskärr, alvarträsk och främst i näringsfattiga fuktängar; dessa fuktängar är ibland påtagligt kalkrika. Ängsull ses också i större vätar, grävda vattenhål, gamla stenbrott och diken.

Ängsull är en vanlig växt på Öland med flest lokaler inom Mittlandets stora våtmarksområden. Även norra halvan av Stora Alvaret har många fynd vid de stora alvarträsken. Norr om Borgholm blir fynden glesare, delvis beroende på lägre inventeringsintensitet. Bödas barrskogar har som väntat få fynd. Ängsull bedöms ha missgynnats av den dränering som skett av landskapet. Men eftersom arten dyker upp på kulturpåverkade ställen som vattenhål och dammar bör dess framtid ändå vara säkrad. Jämfört med Sterner (1938) ses en viss minskning i statistiska analyser (Frescalo).

Gammal, bofast.