stor vintergröna
Vinca major
Mer information om arten

Stor vintergröna härstammar från Medelhavsområdet. Den odlas ganska sällan och är funnen på utkast och måttligt spridd från närliggande trädgårdar.

Stor vintergröna skiljs från vintergröna V. minor på att de vegetativa skotten är båglikt böjda vilket ger växten ett luftigt utseende. Bladkanter och foderflikar har korta hår medan de är kala hos vintergröna. Blommorna är större (3–5 cm i diameter resp. 2,5–3 cm).

Tillfälligt utkommen.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Gärdslösa: Övra Bägby mitt i byn, vägkant BjF 1990. Publicerad: Folkesson (1992).

Utbredning

Funnen i 5 rutor = 5 %; sällsynt = 4 socknar (+ Borgholm).

Lokaler

Källa: Källa motorbana, jordhögar ÅW 2014 (OHN) conf. TTy, kvar 2019. Borgholm: Rosenfors, busksnår längs gångstig 630527 155250 EB 2008, belägg 2015 UBA (OHN), kvar 2021; Borgholms vattentorn söderut, snårmark med utkast 630514 155285 Jan Andersson & Joakim Ekman 2016 (foto AP), kvar 2020. Torslunda: Färjestaden Storgatan 25 m norr om, buskmark 2008 JOP 628052 154112 (OHN) conf. UBA, kvar 2021. Vickleby: Vickleby Mattssons väg, utanför häck spridd från trädgård 627296 154002 IC & TC 2021 (foto AP). Kastlösa: kyrkan öster om spridd, från trädgård ut i vägkant 625916 153853 Lennart Iselius 2019 (foto AP).