Grenigt kungsljus är ursprungligt i södra Europa (Medelhavsområdet) och inkommen till Sverige främst under 1800-talet och början av 1900-talen, troligen med orent gräs- och klöverfrö. På dagens Öland är den funnen i vägkanter, jordhögar och som ogräs i trädgårdar.

Grenigt kungsljus är en ovanlig växt på Öland. På en lokal har den möjligen en lång kontinuitet. När Ekerums golfbana anlades dök grenigt kungsljus 1995 upp på en jordhög i området. Vid Ekerum gjordes redan 1917 primärfyndet av grenigt kungsljus på Öland. Är det en fröreserv som aktiverades nästan 80 år senare? Släktet Verbascum är känt för att ha långlivade frön som kan gro när jorden rörs om. Norr om Byxelkrok, Böda sn, har växten funnits i drygt 15 år i de vägkanter som leder förbi Neptuni åkrar.

I Sterner (1986) anges fyra lokaler varav två med belägg; de båda beläggen har ombestämts (se nedan). För de andra två fynden saknas belägg varför de inte kan valideras. När fynden gjordes var uppdelningen mellan grenigt kungsljus och praktkungsljus V. speciosum inte känd för de flesta botanister. Ett av fynden utan belägg uppges vara vitblommigt vilket skulle kunna tyda på grenigt kungsljus (Bringer 1993).

Grenigt kungsljus kan förväxlas med praktkungsljus V. speciosum. Det båda arterna har gemensamt är en tydligt grenad blomställning. Grenigt kungsljus har gula eller på Öland oftast gräddvita blommor, dessa är försedda med glandelpunkter. Hos grenigt kungsljus är de två nedre ståndarnas konnektiv kalt (konnektiv = övergången mellan ståndarsträng och knapp). Praktkungsljus har gula blommor utan glandelpunkter. Konnektivet har en hårig insida där även ståndarknappen är hårig (Ekman & Karlsson 1989).

Inkommen, bofast.