Gullkrage härstammar från västra Europa men inkom till Sverige redan under 1600-talet med orent utsäde. Traktvis har den varit ett besvärligt åkerogräs på sandiga, kalkfattiga jordar främst i de västra och sydliga landskapen. På Öland har gullkrage endast förekommit tillfälligt eftersom de kalkrika marker som ofta erbjuds på ön inte är optimala för arten. Numera ses den även som trädgårdsväxt och de aktuella fynden är spridda från odling. Bland de äldre fynden finns endast ett från en kalkfattig åker; i övriga fall är växten förr inkommen via hamnar eller spridd utmed järnvägsnätet.
Inkommen och kulturflykting, tillfällig.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Ås: Ölands södra udde B. Hultgren 1900 (UME).
Utbredning
Funnen i 4 rutor = 4 %; mycket sällsynt = 4 lokaler.
Sterner 1938 mycket sällsynt = 3 lokaler; Sterner 1986 mycket sällsynt = 4 lokaler.
Förändring: Oförändrad ± 0
Lokaler
Källa: Nyby motorbana, ruderatområde med dammar och jordhögar 633407 156971 BMö, ÅW & GW 2008. Runsten: Spjutterum 150 m NV vägkorset, komposthög i bygata 628570 155340 TTy & LBi 2009. Torslunda: Färjestaden Smaragdvägen söderut, jordhög 627940 154117 JOP & CrA 2013 (OHN). Stenåsa: Stenåsa, ödetomt 626486 154852 HL 2007.
Äldre fynd:
Köping: Tingsdal, åker O. Selling 1932. Borgholm: nära järnvägsstationen R. Westling 1935. Torslunda: Färjestaden O. Köhler 1914 (S). Ås: se primärfynd.
Felaktigt fynd i Sterner (1986):
Borgholm: H. Mohlin 1933 (S) ombestämd till G. coronaria ThK 2015.