Filthårig ölandssolvända växer på sprickrika, gärna upphöjda kalkstensplatåer; ibland ses den även på mindre torrängsryggar. När den växer i grusalvar är det på växtplatser som är väl dränerade och där plantorna inte utsätts för uppfrysningrörelser. De flesta lokaler har ett svagt–måttligt bete.
Filthårig ölandssolvända växer endast på den sydligaste delen av Stora Alvaret, söder om en linje från Albrunna, S. Möckleby sn, till Löt, Gräsgård sn. På denna del av Öland är den dominerande och äkta ölandssolvända saknas nästan helt. Gränsområdet där de två varieteterna möts är tydligt utan större överlappning.
Hårigheten varierar en hel del och de hårigaste plantorna finner man i gränszonen norrut där de möter äkta ölandssolvända. Två morfer finns, den ena där bladens undersida är täckta med en matta av stjärnhår. Den andra morfen saknar stjärnhår men har enkla, borstlika hår. Undersökningar av filthårig solvända på Öland har visat att ärftligheten för hårigheten är knuten till en gen. Anlaget för stjärnhår är recessivt medan det är dominant för borsthåriga blad. Korsar man en stjärnhårig planta med en borsthårig kommer avkomman därför att få borsthår (Widén 2018).
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Ås: Ottenby E. Fries 1818 (UPS). Filthårig ölandssolvända finns kvar i området exempelvis vid parkeringen till Ottenby gravfält, strax norr om Kungsgården. Först publicerad: Ahlqvist (1821). "är en egentlig alfvarväxt och finnes allmänt på stora alfvaren öster om Smedby ända söder åt Ottenby."
Utbredning
Funnen i 7 rutor = 7 %; sällsynt = 4 socknar (S. Möckleby, Gräsgård, Ventlinge och Ås).
Sterner 1938 sällsynt = främst de 4 sydligaste socknarna; dessutom enstaka fynd Sandby, Stenåsa, Smedby och Segerstad.
Förändring: Oförändrad ± 0