Skogsveronika förekommer i stora delar av Europa men sparsamt nere i sydväst och sydost. I Norden växer den i Danmark samt i södra delarna av Sverige (Skåne, södra Halland och Öland).
Skogsveronika växer skuggigt på fuktig, mull- och näringsrik mark som är kalkpåverkad. På Öland ses den längs de stigar och skogsvägar som går genom avenbokskog och blandad ädellövskog samt vid små skogsbäckar. Påfallande ofta är marken störd genom tramp av människor eller djur och ligger därmed mer eller mindre öppen.
På Öland är skogsveronika mycket sällsynt och endast säkert funnen i Halltorps hage, Högsrum sn. Den växer på flera ställen inom reservatet och upptäcktes där så sent som 1952. Växten förefaller sprida sig och gynnas troligen av att ett måttligt bete förekommer inom delar av skogen. I dagsläget föreligger inga hot mot arten.
Gammal och förbisedd eller inkommen, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Högsrum: Halltorps hage, i avenbokskog vid en bäckfåra och fuktsänka tillsammans med bokarv Stellaria neglecta N. Sylvén 1952, återfynd södra avenboksbeståndet ÅL 1968 (S), kvar flerstädes bl.a. vid 629761 154718 (skogsväg), 629753 154735 (blandad ädellövskog), 629745 154702 och 629689 154689 (avenboksskog) UBA & TGn 2014. Publicerad: Sylvén (1952).
Utbredning
Funnen i 1 ruta = 1 %; mycket sällsynt = 1 lokal med flera dellokaler
Sterner 1986 mycket sällsynt = 1 lokal.
Förändring: Oförändrad ± 0
Lokaler
Högsrum: se primärfynd.
Osäkert fynd:
Högsrum: Rönnerums fornby SSV 629128 154885 Björn Nordén 1993. Skogsveronika är eftersökt inom skogsområdet i början av 2000-talet utan återfynd. Koordinaten har endast 500 meters noggrannhet varför arten kan finnas någonstans i den bitvis svårforcerade ädellövskogen.
Felaktigt publicerad:
Hultén (1971). På utbredningskartan finns två prickar på Öland, rimligen ett missförstånd.