Ask växer på frisk–fuktig, mullrik, helst kalkrik mark och den är speciellt vanlig i skogar som under vintern är rejält blöta. I ädellövskogen är den ett självklart inslag men den bildar sällan rena bestånd. Den är även vanlig i mindre lundar och hässlen. Förr planterades den ofta som gårdsträd och på kyrkogårdar. Ask är ett vanligt inslag i åkerkanter, längs vägar och i odlingsrösen. På några lokaler växer rena askbestånd i karster på Stora Alvaret; i de sistnämnda miljöerna kan trädet stå påfallande torrt. På utbredningskartan ser man tydligt hur ask växer i karster nära Resmozonen, från Lundkällan nordost om Resmo till Ekelunda i Sandby sn. Ask har en god förmåga att sprida sig med frön och i delar av Mittlandet är marken täckt med småplantor av ask. Ibland bär äldre träd spår av hamling.

Ask är idag spridd över hela Öland. I Sterner (1938) anges att ask är sällsynt på sydöstra Öland, den saknades i Gräsgård och Segerstad sn. Det stämmer inte med dagens utbredningsmönster. Den förbuskning som skett av landskapet och de små träddungar som börjat dyka upp både på Stora Alvaret och i östra sjömarken har gynnat asken. Men framtiden ter sig dyster med tanke på askskottsjukan som tagit ett kraftfullt grepp om de öländska askbestånden (se nedan). I många öländska ädellövskogar är det gott om grova askar som dukat under av sjukan och nu ligger fallna som ett plockepinn. Ask kommer troligen inte att försvinna helt från Öland men framöver kommer det att finnas luckor i landskapet som blir svåra att fylla. I skogar där ask växer är det ofta alltför blött för skogsek Quercus robur. Många almar Ulmus sp. är dessutom döda eller döende i almsjuka så det är svårt att se vad som kan komma i stället. Kanske blir den en renässans för vårtbjörk Betula pendula och glasbjörk B. pubescens som på Sterners tid bildade ensartade skogar på Öland? Skogslönn Acer platanoides, skogslind Tilia cordata och avenbok Carpinus betulus kan också komma att gynnas.

Blomningen sker i maj och arten är vindpollinerad. Ask är en mångbyggare och kan ha han-, hon- eller tvåkönade blommor på samma individ. I början av 2000-talet konstaterades askskottsjukan för första gången i Sverige. Askskottsjuka beror på svampen Hymenoscyphus fraxineus. Till oss kom sjukan troligen från Polen och Litauen där den härjat sedan 1990-talet. Hos sjuka askar vissnar bladen vilket syns tydligt precis efter knoppbristningen. Knopparna torkar bort och det bildas gulbruna fläckar på grenarna. När sjukdomen sprids vidare uppstår kräftsår på stammen. När såret går runt hela stammen/grenen dör den del av trädet som finns ovanför såret. Sjuka askar skjuter nya skott från stammen, "vattskott", vilket ger dem ett speciellt utseende. De angripna träden har nedsatt motståndskraft och kan därför lätt angripas av andra skadegörare exempelvis honungsskivlingar Armillaria sp. Forskning har visat att en liten andel av askarna är motståndskraftiga mot sjukan och kan överleva angrepp (Skogsstyrelsen 2013). Det är troligen dessa som genom det naturliga urvalet kommer att bli nästa generations Yggdrasil.

Gammal och kulturflykting, bofast.