Kal knipprot växer på frisk och kalkrik mark. På Öland förekommer den i två olika miljöer. Vanligast är den i bördiga skogar som hässlen, lövskogar ofta med inslag av björk, planterad bokskog samt rikare gran- eller tallskogar; lokalerna är ofta ganska skuggiga. Påfallande ofta ses den utmed diken, stigar eller i skogskanter. Men den kan också sällsynt växa helt öppet i betesmarker och då alltid på sandigt underlag. En av Ölands rikaste lokaler är ett igenväxande område nära ett aktivt stenbrott. Där växer kal knipprot i fuktiga svackor mellan stora högar av skrotsten och trängs med buskage av gråvide Salix cinerea.

Kal knipprot och dess förekomster på Öland fastslogs först av Lundqvist (1970 a). Dagens utbredning liknar mycket den i Sterner (1986) dvs. förekomster främst inom Mittlandet, västra kustskogen och de två nordligaste socknarna, Böda och Högby. Växten har inte återfunnits på sina sydliga utpostlokaler, idag är den sydligaste lokalen i Sandby sn. Men kal knipprot är lätt att förbise och blommar inte alla år. Dessutom är orkidén inte alltid helt enkel att skilja från skogsknipprot E. helleborine. Speciellt övre delen av stjälken och axet kan ha en del korta hår men aldrig så tätt hårig som skogsknipprot. Jämfört med Sterner (1986) ses en minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

I en artikel om knipprötter i Skåne beskrivs olika former av kal knipprot (Birkedal & Kreutz 2009). Den knipprot som växer solöppet och på kalkrikt, sandigt underlag namnges som underarten sandknipprot subsp. arenaria. Blommorna är öppna och gulgröna, utstående–något hängande och plantan är ganska lågvuxen. På Öland har vi ett par lokaler av denna form som växer på sandstränder nära havet samt i ett gammalt stenbrott. Underarten engelsk knipprot subsp. pendula har hängande, mer eller mindre slutna blommor som är grönvita med inslag av rosa. I Skåne växer den främst i bokskog. På Öland förefaller det vara den form som vi oftast finner i bördigare skogar. Ytterligare en underart är beskriven i artikeln, dansk knipprot subsp. confusa. I Skåne växer den i mullrik skogsmark nära rinnande vatten. Blommorna är utstående–något hängande, öppna och med utsträckta, spetsiga sepaler. Denna form har vi inte tyckt oss se på Öland. Det återstår att visa om de iakttagna skillnaderna är reella eller betingade av olika växtmiljöer.

Gammal, bofast.