Balsamblad anses ursprunglig i delar av Europa och sydvästra Asien. I Sverige har den odlats som kryddväxt, mer förr än idag, och var populär i den kyrkbukett som kvinnorna tog med sig vid söndagens högmässa. Växten noterades första gången som förvildad 1880 på Öland.
Balsamblad är främst funnen på utkast och fynden är av tillfällig natur. Men lokalen i Löt har lång kontinuitet och arten bedöms därför som bofast; Rikard Sterner noterade redan 1945 balsamblad i närheten av dagens fynd.
Kulturflykting, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Torslunda: vid Skogsby förvildad M. Lönnroth 1880 (GB & UPS).
Utbredning
Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 2 lokaler.
Sterner 1938 mycket sällsynt = 1 lokal; Sterner 1986 sällsynt = 5 socknar.
Förändring: S 38 oförändrad ± 0; S 86 något minskande -
Lokaler
Löt: mellan landsvägen och Petgärde träsk ett par 100 meter söder om en lägenhet, i en äng RS 1945, återfynd Fridhem norrut, betad torräng vid ruin av bostället som övergavs för drygt 100 år sedan 631399 156297 UBA m.fl. 2011 (OHN), kvar Tomas Ljung 2021 (foto AP). Vickleby: Capellagården, kompostanläggning utkast 627286 153995 JOP 2011 (OHN) conf. ELj, kvar 2019.
Äldre fynd, ej återfunnen:
Köping: Lundegård 700 m SV, ödegård C. A. Torén 1946; Kolstad norrut kärrets södra sida, gammal boplats J. W. Mascher 1964. Runsten: Lerkaka norr om byn, sandtag RS 1933. Torslunda: se primärfynd. Ventlinge: Sebberneby nordligaste gården, jordhög utanför ladugård LB & KGB 1979.