Fransmaskros växer på sandiga torrängar, sandstränder och alvartorrängar. Den ses också på kulturpåverkad mark som trädgårdar, kyrkogårdar och stenbrott. Fransmaskros har flest fynd nära västra landborgen, något som främst avspeglar var inventerare med intresse för sandmaskrosor samlat belägg.
Fransmaskros har mörkgröna ytterholkfjäll med tydlig hinnkant, mörka märken och saknar pollen. Den delas in i äkta fransmaskros f. marginatum och hedmaskros f. heterophyllum, den sistnämnda i absolut majoritet på Öland. De båda skiljer sig främst på bladform och flikighet; mellanformer är vanliga.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Vickleby: Vickleby alvargatan G. Haglund 1938 (S) det. f. heterophyllum HØ 2004, återfynd kyrkan 200 m norrut, vägkant 627258 154028 GW 2008 (S) det. HØ. Först publicerad: Dahlstedt (1925) 3 lokaler Högby: Hornsjön H. Persson. Borgholm: alvaret F. R. Aulin. Vickleby: grusmark på alvaret H. Dahlstedt.
Utbredning
Funnen i 25 rutor = 26 %; spridd = 20 socknar (ej återfunnen Högby, Köping och N. Möckleby; nyfynd Persnäs, Löt, Egby, Räpplinge, Glömminge, Algutsrum, Sandby, Mörbylånga, Stenåsa, Gräsgård och Ventlinge).
Saarsoo & Haglund (1962): Spridd (karta 12 socknar). Alvar, strandvallar, landborgen, tallskogar och torra lundar, sandbackar, gräsmattor.
Förändring: Något ökande +
Lokaler
Fynd av äkta fransmaskros f. marginatum:
Källa: Nybyorde, badplats med dyner och gles vegetation 633280 157235 ToK m.fl. 2006 (OHN) det. HØ, återfynd GW 2007 (S) conf. HØ, kvar med flera plantor GW & HØ 2012.
