Klasefibbla växer solöppet på torr–frisk, gärna kalkpåverkad mark som hävdas genom svagt bete eller slåtter. Hela bladmassan är koncentrerad till bladrosetten, en anpassning till slåtter men som gör arten känslig för igenväxning. Ett par av lokalerna hävdas än idag som slåtterängar, exempelvis Skogsgärdet (Högby sn) och Gråborgsängen (Algutsrum sn). Flera lokaler är belägna längs skogsvägar och vandringsleder genom de ädellövskogar som tidigare varit slåtterängar. Klasefibbla växer också i vägslänter, betade hässlen och mindre ängsmarker insprängda i lövskogen. Den är även noterad på Stora Alvaret i några svagt hävdade fuktängar, denna typ av lokaler på alvarmark har tidigare varit okända.

Klasefibbla har sina starkaste förekomster i södra halvan av Mittlandet, på igenväxande gamla slåtterängar som ibland hävdas med bete. Minskningen utanför detta kärnområde har varit påtaglig och accelererats av den pågående alm- och asksjukan som slagit hårt mot tidigare lokaler i Stora Dalby lund och Västerstad almlund, Kastlösa sn. När jätteträden dör kommer ett massivt uppslag med sly som kväver klasefibbla. Igenväxningen av gamla slåttermarker kommer att fortgå och klasefibbla riskerar att minska ytterligare framöver. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.