Hönsarv är troligen ursprunglig i torrängar på alvarmarker där den hittas i partier med glesare vegetation, gärna i gamla myrtuvor. Men de flesta ståndorter är starkt kulturpåverkade som vägrenar, åkerkanter, stentippar, jordhögar, sandtag, och gräsmattor. Hönsarv växer också utmed havet på klapperstensvallar, i skogsbryn och på slåtterängar.
Hönsarv är en mycket vanlig växt över hela Öland. Den klarar även att växa på större delen av Stora Alvaret. Även i de annars artfattiga barrskogarna i Böda sn är det tätt med fynden.
Hönsarv delas in i två underarter: vanlig hönsarv subsp. vulgare och riparv subsp. fontanum. Den sistnämnda växer främst längs fjällkedjan och saknas på Öland. Vanlig hönsarv delas i sin tur in i tre varieteter: hårig hönsarv var. vulgare, kal hönsarv var. holosteoides samt smal hönsarv var. kajanense. Den sistnämnda, som växer på serpentin, finns sällsynt i Jämtland och södra Lappland. På Öland är nästan allt att hänföra till hårig hönsarv men det finns några fynd av kal hönsarv (se nedan).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: i betesmarker och på ruderatmark allmän. Tidigt belagd Torslunda: Thorslunda på Alvaren F. Ahlberg 1860 (OHN) samlad som C. glutinosum, det. UBA.
Utbredning
Funnen i 88 rutor = 93 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 28 socknar).
Förändring: Oförändrad ± 0