Rödmaskros växer på betade kalkfuktängar och friskängar, strandängar, hävdade kärr i ädellövskog men sällan i vägkanter. Sällsynt är den funnen i grusalvar med tuvor av fårsvingel Festuca ovina och på klapperstensvallar. Uppgiften i Saarsoo & Haglund (1962) att den växer på fuktiga marker stämmer än idag. Rödmaskros har påtagligt många fynd i östra sjömarken. En viss tillbakagång bedöms föreligga då en del kalkfuktängar vuxit igen när betet upphört. Idag saknas rödmaskros i flera av de västliga socknarna som ligger söder om Borgholm.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Högby: Hornsjön H. Persson 1919 (S) det. G. Haglund, conf. HØ 2006. I Saarsoo & Haglund (1962) uppges primärfyndet vara följande men belägget är inte godkänt vid granskning 2006. Hulterstad: Skärlöv, åkerren RS 1916 (S) det. G. Haglund 1939, ? HØ 2006.
Utbredning
Funnen i 38 rutor = 40 %; tämligen allmän = 23 socknar (ej återfunnen Föra, Alböke, Löt, Bredsättra, Högsrum, Glömminge, Algutsrum, Torslunda, Resmo och Smedby).
Saarsoo & Haglund (1962): Allmän, såväl på odlad som naturlig mark, föredrar dock något fuktigare lokaler (karta 33 socknar).
Förändring: Minskande --
