Trift växer på torr, sandig, näringsfattig men ibland saltpåverkad mark som ofta är hävdad genom bete eller sällsynt slåtter. Vanliga växtmiljöer är betade sandgräshedar, havsstrandängar, sandstränder och vägkanter. Ibland ses trift i sandiga åkrar, grustäkter och på dammvallar. Spridning längs vägkanter, vilket ibland förekommer i övriga Sverige, förefaller mycket ovanligt på Öland. Trift förekommer i odling, bland annat i rondeller, och dessa plantor ser delvis annorlunda ut (kortstjälkade, håriga och med mörkrosa blommor) men någon spridning från odling är inte känd på Öland.

Trift växer runt en stor del av Ölands kust men saknas nästan helt på västra kusten, från Böda sn och söderut till Köping. De steniga stränderna längs denna sträcka passar uppenbarligen inte trift och sandgräshedar är sällsynta i området. På Stora Alvaret är den helt obefintlig frånsett ett fynd på en grusig parkering. Längs östra landsvägen följer den Ancylusvallen. De stora sandfälten vid Lindby tall, Gärdslösa sn, och vidare norrut mot Köping syns tydligt på utbredningskartan. I de sandiga socknarna längst i norr, Böda och Högby, är växten vanlig.

Trift är variabel och har ibland delats in i flera underarter där backtrift subsp. elongata, strandtrift subsp. maritima och mellantrift subsp. intermedia är aktuella i Norden. Backtrift kan växa både på sandiga torrängar och längs havet. Den är högväxt (25–40 cm), blomstjälken är kal, rosettbladen är ganska breda (1,1–2,5 mm) och cilierade i kanten. Blomställningens yttre stödblad är spetsiga och lika långa som de inre (Tutin m.fl. 1968 b). Strandtrift växer på saltpåverkad mark nära havet. Den är lågväxt (< 20 cm), blomstjälk är oftast håriga, rosettbladen kala och smala (0,8–1,2 mm) och de yttre stödbladen är korta (kortare än de inre). Mellantrift står mellan de två andra men avgränsningen mellan de tre underarterna är inte fullt utredd.

Vissa forskare hävdar att i Östersjöområdet förekommer inte strandtrift utan misstänkta plantor bör hänföras till mellantrift (Ryttäri & Lahti 1992). På Öland förekommer ibland plantor på saltpåverkad mark som har håriga blomstjälkar och är kortväxta. Ibland växer de tillsammans med plantor som liknar backtrift och även mellanformer förekommer. Ytterligare studier krävs av trift på Öland men backtrift bedöms vara i majoritet. Trift är känd för att kunna växa på marker som är kraftigt förorenande av metaller såsom koppar, bly, kadmium och zink. Ibland har dessa speciellt toleranta kloner hänförts till underarten subsp. halleri som är känd från central och västra Europa (Dahmani-Muller m.fl. 2000).

Gammal, bofast.