backskärvfrö
Noccaea caerulescens
Mer information om arten

Backskärvfrö är ursprunglig i bergstrakterna av mellersta och södra Europa. Den är inkommen till Sverige runt mitten av 1800-talet, troligen som förorening i frövaror avsedda för utsådd i gräsmattor och på vallar. Backskärvfrö växer på närings- och kalkfattig mark, gärna med något slitet växttäcke. Den blommar mycket tidigt, redan i början av april. I delar av södra Norrland är den en älskad vårblomma och uppskattas, på samma sätt som blåsipporna på Öland, som vårens budbärare. På Öland är arten funnen i gräsmattor, betade torrängar samt längs grusiga vägar och stigar.

Backskärvfrö är ovanlig på Öland och främst sedd på den norra delen av ön. Hur den inkommit till Öland och varför det finns en så tydlig anhopning av fynd runt Eskilslund, Källa sn, är oklart. Kanske har flera gårdar i området importerat vallfrö från samma källa? Backskärvfrö kan hålla sig kvar länge på sina lokaler men förefaller ha svårt att sprida sig vidare i landskapet. Några nyfynd har gjorts samtidigt som växten inte återfunnits på äldre lokaler. Troligen kan man förvänta sig en viss expansion framöver även om den hittills gått påtagligt långsamt. Ölands ofta kalkrika jordar passar inte backskärvfrö optimalt.

Förekomster av backskärvfrö varierar en del i utseende beroende på olika invandringshistoria (Hylander 1943 b). Den har därför delats in i två underarter som idag delvis flyter in i varandra: vanligt backskärvfrö subsp. caerulescens och storskärvfrö subsp. brachypetala. Vanligt backskärvfrö har längre kronblad (3–4 mm) vilket gör att ståndarna inte sticker ut ur blomman; stiftet är längre och sticker ut ur eller är lika långt som skidans inskärning. Storskärvfrö har korta kronblad (1–2 mm) vilket gör att ståndarna sticker utanför dem; stiftet är kort och sticker inte ut ur fruktskidans inskärning. Vanligt backskärvfrö blommar tidigare än storskärvfrö. På Öland har endast underarten vanligt backskärvfrö noterats.

Inkommen, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Köping: Vannborga V. Bratt 1892 (UPS). Men redan uppgiven för Öland av Fries (1843).

Utbredning

Funnen i 7 rutor = 7 %; sällsynt = 5 socknar (ej återfunnen Högby, Bredsättra och Räpplinge; nyfynd Gärdslösa och Mörbylånga).
Sterner 1938 mycket sällsynt = 1 lokal; Sterner 1938 sällsynt = 5 socknar (nyfynd Böda, Högby, Källa och Bredsättra ).

Förändring: S 38 ökande ++; S 86 oförändrad ± 0

Lokaler

Böda: Ölands norra udde Kjell Eriksson 1985, återfynd Fyrön nordvästra udden, gles gräsmark och grusväg 636086 157765 ToK 2005, kvar flerstädes 2018; Skäftekärr parken ÅL 1975, återfynd i gräsmatta vid Skäftekärr 634747 157230 UBA m.fl. 2011; Alvara öster om, torräng vid väg 634401 157600 UBA & TGn 2008. Källa: Eskilslund norr och söder om gården ÅL 1978, återfynd flerstädes norr om gården, i ängsmark 633722 156770 VW & GW 2009; Eskilslund 100 m österut, gammal körväg 633712 156778 VW & GW 2009 (S); Eskilslund 400 m SV, grusväg 633698 156747 VW & GW 2009; Eskilslund 400 m SSO, tomtmark 633676 156794 VW & GW 2009 (OHN) conf. UBA; Eskilslund 700 m SO, eneslyskog 633669 156834 VW & GW 2009; Gudesjö 900 m SSV, betesmark i lövbryn 633614 156879 VW & GW 2008 (OHN) conf. UBA. Köping: Solberga väster om, syrenhäck nära stig 630532 155567 TGn, UBA & EB 2008. Gärdslösa: kyrkan norr om, fårbetad torräng på östra Landborgen 629715 155704 UBA & TGn 2005, belägg ÅR 2009 (OHN). Mörbylånga: S. Bårby längst i söder, markvägren 626435 153865 CrA 2015 (OHN).

Fynd 1986–1999:
Källa: Nyby, trädgårdsbuskage ÅL 1989 (S & OHN) conf. Torbjörn Peterson 2003 (S) och conf. UBA 2014 (OHN); Nyby 800 m NV, hagmark ÅL 1989 (S) conf. Torbjörn Peterson 2003. Räpplinge: Solliden Ålevik nära ett badhus, torr äng GuJ & SvJ 1993 (OHN).