Vävarkarda odlades förr till framställning av kardor. Det finns uppgifter i Åhstrand (1768) och Ahlqvist (1822–27) att växten odlats på Öland "i stråkarde-plantage". Rimligen bör den då ha rymt från odling men det finns ingen uppgift om detta. Inga moderna fynd finns från Öland. Den kan förväxlas med kardvädd D. fullonum men skiljs från denna på de under blomställningen korta och rakt utstående stödbladen medan de hos kardvädd är långa och uppåtböjda.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Åhstrand (1768) "Egby ... Uti Byn Sandby är en Stråkarde-Plantage anlagd, som liknar sig wäl ... I Södra Motet, Glömminge [sic] Soken och Gården Hult, är jämwäl en Stråkarde-Plantage anlagd.“ Även omnämnd i Ahlqvist (1822–27). "Stora Hult är ifrån älldre tider anslaget till planterande af Kardtistel".