vispstarr
Carex digitata
Mer information om arten

På Öland växer vispstarr i allehanda ängsskogar, även i kalkfattigare miljöer. Ädellövskog tycks vara favoritbiotopen och den anträffas här vid skogsstigar, i ängsluckor och vägkanter. Även i skogar med avenbok, gran, tall och betade hässlen är den noterad. Vispstarr vill gärna ha lite fuktigare förhållanden och växer därför vid bäckar och källflöden i lövskogen. Vid ett tillfälle noterades den på socklar i en sumpskog. Till skillnad mot släktingen fågelstarr C. ornithopoda klarar den inte öppna och torra betesmarker.

Utbredningen är koncentrerad till de socknar som har sammanhängande skogsmarker med kontinuitet. Notabelt är att den, till skillnad från fågelstarr, även växer i efter öländska mått mätt mer kalkfattiga områden som västra kustskogen och barrskogarna längst uppe i norr, Böda och Högby sn. En annan skillnad gentemot fågelstarr är att den inte erövrat Stora Alvaret; söder om Vickleby finns bara två isolerade förekomster. Vispstarr förefaller stabil på Öland och några aktuella hot föreligger inte. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först uppgiven av Sjöstrand 1837 i NSB 8a. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "i skogar vid Högby, Borgholm, Arontorp, Tveta Skogsby etc. här och där". Tidigt belagd Räpplinge: Borgholms ruin C. E. Liljenstolpe 1864 (OHN). Vispstarr finns kvar i ädellövskogen och branten precis nedanför slottsruinen.

Utbredning

Funnen i 31 rutor = 33 %; spridd = 16 socknar (ej återfunnen Köping och Gårdby; nyfynd Runsten, Vickleby, Mörbylånga och Kastlösa).
Sterner 1938 funnen i 23 rutor = 24 %; tämligen sällsynt = 14 socknar.

Förändring: Oförändrad ± 0

Lokaler

Sydliga utpostlokaler:
Mörbylånga: Södra baspunkten 950 m SV, uttorkat kärr vid skogsdunge 626287 154128 CWo & ÅSv 2009. Kastlösa: Risinge hamn 950 m SO, blandlövskog 626094 153578 CrA 2007.

karta
histkartasterner38