Åkerveronika föredrar näringsrik, öppen jord och växer främst i åkrar, gårdsmiljöer, trädgårdsland och på ruderatmark som jordtippar. Den är en av få arter i släktet som klarar att växa i dagens fodermajsåkrar. Under milda höstar kan man i stubbåkrar se blommande plantor av åkerveronika ända fram i september–oktober månad.

Utbredningen visar att åkerveronika finns över en stor del av Öland och följer den odlade marken. Växten saknas av lätt begripliga orsaker på alvaret men är noterad i åkrar vid alvarbyarna Ekelunda och Gösslunda, Sandby och Hulterstad sn. Längst i norr, Böda sn, är fynden få. Åkerveronika bedöms ha minskat något på Öland och det är idag ganska glest mellan fynden även om arten hittas i de flesta socknar. Orsaken till minskningen är att dagens åkermiljöer inte passar åkerveronika, grödan växer tätt och lämnar inte mycket utrymme till ogräs. Privata trädgårdsland där den kan förekomma är av uppenbara orsaker sämre inventerade.

På Öland har åkerveronika oftast rosa blommor även om ljusblåa och nästan vita också förekommer. Blåblommiga plantor kan eventuellt förväxlas med luddveronika V. opaca eller glansveronika V. polita men åkerveronika har en vit, nedre kronflik vilket de andra saknar. De andra två har i stället blommor med en jämn, mörkblå färg. Kapseln hos åkerveronika har endast långa körtelhår medan den hos de två andra både har långa körtelhår och korta vanliga hår. Åkerveronika har dessutom lite avlånga blad som något påminner om eklöv.

Gammal kulturföljeslagare, bofast.