parnassmaskros
Taraxacum parnassicum
Mer information om arten

Parnassmaskros är den av de nordiska sandmaskrosorna som har störst utbredning i Europa. Den förekommer i nästan alla europeiska länder, typmaterialet är från Grekland.

Liksom de flesta sandmaskrosor växer parnassmaskros på sandiga torrängar, ofta betade och med en viss kalkpåverkan. Den är inte främmande för miljöer som trädgårdar, kyrkogårdar, sandstränder och trädesåkrar. Parnassmaskros har en västlig slagsida i sin utbredning, nära västra landborgen. Rika förekomster finns på Slottsalvarets torrängar, Räpplinge sn.

Parnassmaskros har blad där flikarna är samlade mot spetsen varför de får ett framtungt utseende. Blomkorgen är tät och ger ett kallt, gult intryck eftersom pollen saknas.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Högsrum: Ekerum norr om, torr lund G. Haglund 1930 (S) conf. HØ 2004.

Utbredning

Funnen i 25 rutor = 26 %; spridd = 17 socknar (ej återfunnen Egby).
Saarsoo & Haglund (1962) i artikeln som T. silesiacum: Sällsynt. Hittills funnen i 3 socknar (Egby, Räpplinge och Högsrum). Miljöerna anges vara vägkanter, alvaräng, hård betesmark, strandäng.

Förändring: Ökande ++

karta