Näbbtrampört finns i världen endast kring kusterna av Skagerack, Kattegatt och Östersjön. Den växer på sandiga–grusiga havsstränder, helst med god tillgång på näringsämnen från ruttnande driftvallar. På Öland har den två aktuella lokaler, båda med nötbete. Lokalen vid Böda har hyst ett växlande antal plantor på själva stranden, maximalt 15 plantor, samt i ett sandigt dike som mynnar på stranden. Vissa år har även närbelägna sandbukter, ca 150 m norrut, hyst enstaka plantor. Som följeväxter kan nämnas strandkvickrot Elytrigia juncea, saltarv Honckenya peploides och sodaört Salsola kali. Öster om Folkeslunda, Runsten sn, växer näbbtrampört på den sandiga stranden men även uppe på en sandig platå knappt två meter över själva havsnivån; som mest har drygt 130 plantor noterats. Även här växer saltarv och sodaört sida vid sida med näbbtrampört.
Hot mot arten är slitage av besökare som söker sol och bad vilket troligen drabbat de äldre lokalerna vid Svartvik och Sandvik, Böda respektive Persnäs sn. Välanpassat bete bedöms däremot vara gynnsamt. Tjocka, uppkastade driftvallar med fintrådiga rödalger kan täcka unga plantor och gör att de inte utvecklas vidare. Sandtäkt och dikesrensning har skadat den aktuella lokalen i Böda sn. Kraftiga stormar som möblerar om stränder kan också på kort sikt vara ogynnsamt för näbbtrampört.
Näbbtrampört är knepig att artbestämma, speciellt i slutet av växtsäsongen när även smal trampört P. aviculare subsp. neglecta kan få nötter som sticker ut ur hyllebladen. Näbbtrampört har nedliggande plantor med stjälkar som är blågrönt daggiga, främst vid noderna, och de är papillöst knottriga på längsribborna. Även nerverna på bladundersidan är papillösa. Nöten är stor och uppblåst, 4,1–5,5 mm, och till häften utskjutande ur hyllet. Fröet ockuperar bara häften av nöten, resten utgörs av en svampig och luftfylld vävnad, vilket gör att nöten har flytkraft i havsvatten och på detta sätt kan växten spridas (Jonsell 2000). Arten omfattades av ett åtgärdsprogram som löpte mellan 2008 och 2010.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Källa: J. Lagerkranz 1895 (S) conf. G. Samuelsson 1931.
Utbredning
Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 2 lokaler.
Sterner 1938 mycket sällsynt = 2 lokaler; Sterner 1986 sällsynt = 3 socknar (5 lokaler, senast sedd 1961).
Förändring: Minskande --
Lokaler
Böda: Alvara strand, på betad sandstrand med inslag av grus 634404 157678 ToK m.fl. 2003 (S & OHN) conf. ThK, senast sedd 2021 med en planta. Runsten: Folkeslunda ONO, betad sandig havsstrand och på glest gräsbevuxen sandhed 628931 155827 UBA 2012 (S) conf. ThK, kvar 2016.
Osäkert fynd:
Högby: Kesnäsudden 1 km norrut, betad sandig strand 634061 157652 okänd uppgiftslämnare 1988, eftersökt under inventeringen utan fynd.
Äldre godkända fynd, eftersökt utan återfynd:
Böda: Ängjärnsudden 2 km NNV, på havsstranden O. Hedberg 1959 (UPS); Böda Svartvik, på havsstranden RS 1933 (S) conf. ThK 1993, Svartvik Greta Swensson 1936 (OHN) det. ThK 2001; Böda strandäng Arvid Berg v. Linde 1938 (LD) conf. ThK 1989. Persnäs: Sandvik, sandig strand i södra änden av hamnen J. A. Nannfeldt 1952 (UPS), senast belagd N. Lundqvist 1960 (UPS).
Äldre och osäkra fynd, inte bekräftade av expert:
Böda: Grankullaviken, stenstrand E. Gave 1951 (LD); Byxelkrok mellan byn och Tokenäs udde, sandstrand C. G. Alm 1948 (UPS). Algutsrum: N. Kalvholmen F. Svensson 1978.