Långstarr växer på torr, kalkrik mark i glesa löv- eller tallskogar där den främst påträffas i skogsbryn, glesa snårmarker och utmed stigar. Men den är inte främmande för kulturpåverkade miljöer och ses även i betesmarker, vägrenar, åkerkanter, gräsmattor och rösen med kalksten. När tidigare täta skogar röjs och omförs till betesmarker kan den dyka upp tillfälligt.

Utbredningen sammanfaller med områden med rikare skogar och följaktligen saknas långstarr på det skogfattiga sydöstra Öland. På Stora Alvaret och i de magra barrskogarna längst upp i norr är det av lättförklarliga skäl glest med fynden. Långstarr gynnas av den förbuskning som skett av landskapet så länge igenväxningen inte går alltför långt.

Gammal, bofast.