Hassel är mer än någon annan buske förknippad med Ölands lövskogar. Inom främst Mittlandet finns stora områden med tunn, näringsfattig jord där kalkstenen går i dagen och där mer eller mindre rena bestånd med hassel kan ses, så kallade hässlen. Det är främst på gammal utmark som tidigare betades som man finner de största förekomsterna av hassel. Ofta ses enstaka träd av skogsek Quercus robur och björk Betula sp. i dessa hassellundar. Hassel invandrade till Öland för ca 9000 år sedan och har inom en del områden hållit sig kvar på samma ställe fram till våra dagar (Forslund 2001). I en del hässlen ser man hasselrunnor som uppkommer när buskarna succesivt dör eller avverkas. Utanför de döda eller avkapade hasslarna kommer nya skott fram och med tiden antar dessa runnor en ansenlig dimension med en diameter på flera meter. Kanske har en del av dessa hasslar kontinuitet flera hundra, kanske tusen år bakåt i tiden?

Hassel växer även här och där i karstsprickor på alvarmark. Mest berömd är hasselkarsten knappt 1,5 km norrut från Ekelunda by, Sandby sn. Enstaka hasselbuskar är också ett vanligt inslag i skogar med ädellöv, björkdungar, tall- och blandskogar. Busken ses ofta i vägrenar, åkerkanter och ibland på ruderatmark som tippade jordhögar. I några av de få kvarvarande slåtterängarna på Öland är hassel ett påfallande inslag i buskskiktet. I hässlen är det främst vårfloran som är överväldigande med mattor av blåsippor Hepatica nobilis i april månad som senare efterträds av vit- och gulsippor (Anemone nemorosa, A. ranunculoides). Vanlig är också tandrot Cardamine bulbifera, skogsbingel Mercurialis perennis, vårlök Gagea lutea, sårläka Sanicula europaea, gullviva Primula veris och majsmörblommor Ranunculus auricomus. Ibland finns gott om parasiten vätteros Lathraea squamaria som ofta tar sin näring från hasselbuskens rötter. Idag betas ånyo några hässlen till glädje främst för de många rara svampar som där har sina huvudsakliga förekomster. Dessa svampar är beroende av de extremt varma gläntor och bryn som finns i de finaste mosaikhässlena.

Hassel är vanlig inom Mittlandet och västra kustskogen, båda områden med lång skoglig kontinuitet. På Stora Alvaret och det skogfattiga sydöstra Öland är förekomsterna betydligt glesare och busken saknas nästan helt i östra sjömarken. Hassel har ökat och gynnats av den förbuskning som skett av landskapet.

Gammal, bofast.