skogsveronika

Skogsveronika är sannolikt ursprunglig på fuktig, mullrik och kalkhaltig mark i ädellövskog. Den fleråriga, konkurrenssvaga arten växer glest mattbildande vid källflöden, på naket grus vid skogsbackar samt på och intill skogsvägar. I Halland är den, bortsett från ett tillfälligt [?] fynd i Släp 1963, endast känd från ett begränsat område på Hallandsåsens nordsluttning i Hasslöv. Här växer den dock på flera platser. Artens svenska utbredning är begränsad till Halland, Skåne och Öland.

Växten är hotad i landskapet på grund av sin mycket begränsade utbredning och sina speciella ståndortskrav. Dikning, kalavverkning samt trädslagsbyte till barrträd bör inte förekomma på lokalerna.

1647 Veronica montana L.

This species is restricted to C. and S. Europe and adjacent parts of Africa and Asia. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 400.

Skogsveronika förekommer i stora delar av Europa men sparsamt nere i sydväst och sydost. I Norden växer den i Danmark samt i södra delarna av Sverige (Skåne, södra Halland och Öland).

Skogsveronika växer skuggigt på fuktig, mull- och näringsrik mark som är kalkpåverkad. På Öland ses den längs de stigar och skogsvägar som går genom avenbokskog och blandad ädellövskog samt vid små skogsbäckar. Påfallande ofta är marken störd genom tramp av människor eller djur och ligger därmed mer eller mindre öppen.

På Öland är skogsveronika mycket sällsynt och endast säkert funnen i Halltorps hage, Högsrum sn. Den växer på flera ställen inom reservatet och upptäcktes där så sent som 1952. Växten förefaller sprida sig och gynnas troligen av att ett måttligt bete förekommer inom delar av skogen. I dagsläget föreligger inga hot mot arten.

Gammal och förbisedd eller inkommen, bofast.