grenigt kungsljus

Grenigt kungsljus har enligt äldre litteratur påträffats tillfälligt några gånger i landskapet men endast ett fynd är belagt (se nedan). Den tvååriga arten har ofta förväxlats med praktkungsljus V. speciosum varför en viss misstänksamhet är på sin plats (Ekman & Karlsson 1989).

Artens utbredningsområde omfattar bl a västra, mellersta och södra Europa. Den anses ha kommit till Sverige med främst gräs- eller klöverfrö, även om den också odlats som trädgårdsväxt (Ekman & Karlsson 1989). I Sverige är den känd sedan 1820.

Vallfröinkomling. Den Verbascum album som anmärktes vid Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) var möjligen denna växt, som är känd i Sverige sedan 1740-talet.

Ny bofast art, möjligen inkommen med gräsfrö (jfr. Murbeck 1934).

Grenigt kungsljus är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).

2; Mälarslätten: Hallstahammar S Norrkvarn på skrapad slagg nära och i åbrinken, rätt talrik under 1960-talet (MALMGREN 1970). Sannolikt spridd från den närliggande Gamla Herrgårdens handelsträdgård (när?). Västerås S Hamnen på nytt utfyllnadområde längst i Ö, 1 manshögt exemplar 1978(!).

Status: gammal och bofast. Dock sannolikt inkommen i historiskt tid men säkert före 1749.
Förändring och hot: osäkert då arten tidigare ofta sammanblandats med praktkungsljus V. speciosum (se SEk & TKa 1989), men tycks tidigare ha förekommit på något fler lokaler och haft en betydligt större spridning i landskapet. Nationellt rödlistad (EN) och fridlyst.
Kommentar: B, granskare KAO.

Grenigt kungsljus är ursprungligt i södra Europa (Medelhavsområdet) och inkommen till Sverige främst under 1800-talet och början av 1900-talen, troligen med orent gräs- och klöverfrö. På dagens Öland är den funnen i vägkanter, jordhögar och som ogräs i trädgårdar.

Grenigt kungsljus är en ovanlig växt på Öland. På en lokal har den möjligen en lång kontinuitet. När Ekerums golfbana anlades dök grenigt kungsljus 1995 upp på en jordhög i området. Vid Ekerum gjordes redan 1917 primärfyndet av grenigt kungsljus på Öland. Är det en fröreserv som aktiverades nästan 80 år senare? Släktet Verbascum är känt för att ha långlivade frön som kan gro när jorden rörs om. Norr om Byxelkrok, Böda sn, har växten funnits i drygt 15 år i de vägkanter som leder förbi Neptuni åkrar.

I Sterner (1986) anges fyra lokaler varav två med belägg; de båda beläggen har ombestämts (se nedan). För de andra två fynden saknas belägg varför de inte kan valideras. När fynden gjordes var uppdelningen mellan grenigt kungsljus och praktkungsljus V. speciosum inte känd för de flesta botanister. Ett av fynden utan belägg uppges vara vitblommigt vilket skulle kunna tyda på grenigt kungsljus (Bringer 1993).

Grenigt kungsljus kan förväxlas med praktkungsljus V. speciosum. Det båda arterna har gemensamt är en tydligt grenad blomställning. Grenigt kungsljus har gula eller på Öland oftast gräddvita blommor, dessa är försedda med glandelpunkter. Hos grenigt kungsljus är de två nedre ståndarnas konnektiv kalt (konnektiv = övergången mellan ståndarsträng och knapp). Praktkungsljus har gula blommor utan glandelpunkter. Konnektivet har en hårig insida där även ståndarknappen är hårig (Ekman & Karlsson 1989).

Inkommen, bofast.

Inkommen, bofast.
Öppet på torr, kulturpåverkad mark, främst vägkanter och ruderatlik gräsmark. Förmodligen inkommen med vallfrö (Johansson & Larsson 1997), troligen vid flera tillfällen; det tidigaste fyndet på Gotland hör till den vitblommiga formen av arten; nästa observation, från Ar i Fleringe 1862, gällde den gulblommiga. Inga senare vitblommiga bestånd har rapporterats från Gotland. Flertalet förekomster av grenigt kungsljus har varit tillfälliga, men vid Ölbäck i Endre har arten funnits sedan 1890-talet, på Galgberget i Visby sedan 1940-talet och vid Hau i Fleringe sedan 1990-talet.

Under de första åren av Projekt Gotlands flora förväxlades grenigt kungsljus ibland med praktkungsljus V. speciosum, varför ej kontrollerade rapporter har tagits bort (jfr Johansson & Larsson 1997).
Grenigt kungsljus är fridlyst.

Grenigt kungsljus är förmodligen inkommen med vallfrö från centrala Europa. Arten växer på torr, grusig mark på banvallar, vägkanter, grusplaner, industriområden och annan ruderatmark. I Uddevalla och Dingle är arten vanlig och bofast, för övrigt förekommer den tillfälligt på spridda lokaler, då förmodligen spridd från odling som prydnadsväxt.

Grenigt kungsljus är tvåårig och växer på halvöppen jord i vägkanter, vid järnvägar och på tomter. Arten har sannolikt kommit in i landet med gräs- eller klöverfrö (Ekman & Karlsson 1989). På sina båda klassiska Sörmlandslokaler har arten funnits mycket länge, vid Tullgarn i 150 år, vid Skarpnäck i 180 år. På andra lokaler tycks den ha varit tillfällig. Arten har ofta förväxlats med andra greniga kungsljus och rapporter utan belägg är osäkra och avser förmodligen oftast det mycket vanligare förvildade praktkungsljuset.

Europa, Nordafrika. I Sverige sällsynt upp till södra Norrland. Nationellt fridlyst sedan 1999.