sylfibbla
Hieracium subulatidens
Sylfibbla är i östra Blekinge, östra Småland och på Öland den i särklass vanligaste skogsfibblan. Den förekommer dessutom på Gotland, i Östergötland och i Halland samt införd i sen tid till Skåne och Uppland. Arten växer naturligt i lövskog och i rester av gammal slåttermark, men framför allt påträffas den på vägrenar och i skärningar, där den ibland utvecklar massbestånd.
Funnen i 124 rutor; tidigare uppgifter från 65 rutor. Vanlig i mellersta delen av östra Småland, ganska sällsynt i sydost; okänd från de västligaste delarna och längst i nordost. – Ursprunglig.
Arten har förmodats vara under spridning (K. Johansson 1923). I västra hälften av Småland ökar dock arten knappast. I östra Småland uppträder den däremot ofta som en framgångsrik nykolonisatör.
Västliga lokaler. Alvesta Moheda 1874 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD), 1875 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD S och UPS), 1876 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD), 1877 (G. E. Hyltén-Cavallius i S), 1884 (G. E. Hyltén-Cavallius i S); Lidsjö1875 (G. E. Hyltén-Cavallius i OHN); Stora Målen 1878, 1881 (båda G. E. Hyltén-Cavallius i S). Slätthög Björkelund (5E4d 1130), moränkulle, slåtteräng, 1999 (JC). Eksjö Eksjö 300 m NNV Brevik (6E8i 2641), naturtomt, 2004 (T. Tyler m.fl.). Jönköping Rogberga Tenhult 1896 (P. Söderlund i S). Nässjö Malmbäck 200 m N Grimstorp (6E5d 1232), vägslänt i granskog, riklig 2004 (LtS). Norra Sandsjö Hägganäs (C. O. von Porat enligt K. Johansson ms 1922). Sävsjö Sävsjö 400 m NNO till N Bäckaskog (6E2g 2939), sluttning i gammal granskog, 2004 (JC AK); Eksjöhovgård 1886 (G. E. Hyltén-Cavallius i S). Vrigstad Knutsbråten i Norrängen 1895 (W. A. G. Wetter i S); Segerholmen (6E2c 0243), blandskogsslänt, 1988 (SK, belägg i LD). Vetlanda Nävelsjö 400 m S Gunnemad (6E4j 3301), grovstammig, gles, artfattig bokskog, 2002 (TmN). Växjö Aneboda 1967 (ThK, belägg i S); Gravaryd (K. Johansson ms 1922); Lammhults station 1893 (K. Johansson i S och UPS), 1919 (K. Johansson i S och UPS); Ugglehult station vid ett torp, 1919 (K. Johansson i S). Berg 200 m N Hult (5E6g 3127), åkerkant, 1992 (GW, belägg i LD). Växjö Hissö (5E2h 4-3-), mulltrik lövskog, 1982 (CM, belägg i LD).
Funnen i 124 rutor; tidigare uppgifter från 65 rutor. Vanlig i mellersta delen av östra Småland, ganska sällsynt i sydost; okänd från de västligaste delarna och längst i nordost. – Ursprunglig.
Arten har förmodats vara under spridning (K. Johansson 1923). I västra hälften av Småland ökar dock arten knappast. I östra Småland uppträder den däremot ofta som en framgångsrik nykolonisatör.
Västliga lokaler. Alvesta Moheda 1874 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD), 1875 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD S och UPS), 1876 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD), 1877 (G. E. Hyltén-Cavallius i S), 1884 (G. E. Hyltén-Cavallius i S); Lidsjö1875 (G. E. Hyltén-Cavallius i OHN); Stora Målen 1878, 1881 (båda G. E. Hyltén-Cavallius i S). Slätthög Björkelund (5E4d 1130), moränkulle, slåtteräng, 1999 (JC). Eksjö Eksjö 300 m NNV Brevik (6E8i 2641), naturtomt, 2004 (T. Tyler m.fl.). Jönköping Rogberga Tenhult 1896 (P. Söderlund i S). Nässjö Malmbäck 200 m N Grimstorp (6E5d 1232), vägslänt i granskog, riklig 2004 (LtS). Norra Sandsjö Hägganäs (C. O. von Porat enligt K. Johansson ms 1922). Sävsjö Sävsjö 400 m NNO till N Bäckaskog (6E2g 2939), sluttning i gammal granskog, 2004 (JC AK); Eksjöhovgård 1886 (G. E. Hyltén-Cavallius i S). Vrigstad Knutsbråten i Norrängen 1895 (W. A. G. Wetter i S); Segerholmen (6E2c 0243), blandskogsslänt, 1988 (SK, belägg i LD). Vetlanda Nävelsjö 400 m S Gunnemad (6E4j 3301), grovstammig, gles, artfattig bokskog, 2002 (TmN). Växjö Aneboda 1967 (ThK, belägg i S); Gravaryd (K. Johansson ms 1922); Lammhults station 1893 (K. Johansson i S och UPS), 1919 (K. Johansson i S och UPS); Ugglehult station vid ett torp, 1919 (K. Johansson i S). Berg 200 m N Hult (5E6g 3127), åkerkant, 1992 (GW, belägg i LD). Växjö Hissö (5E2h 4-3-), mulltrik lövskog, 1982 (CM, belägg i LD).
Första fynd
Tidigast insamlad 1855 av N. J. Scheutz i Vetlanda Skirö (belägg i UPS). – Först publicerad av K. J. Lönnroth (1882) under det felaktiga namnet H. silvaticum * triangulare, dels från Högsby Fagerhult Fagerhults gästgivaregård, dels från Nybro Kråksmåla Barkebo och lundar mellan Askaremåla och Fröskelås. Rätt bestämd först publicerad av Dahlstedt (1893) under namnet H. grandidens * subulatidens (13 lokaler).
