knutört
Lysimachia minima
Centunculus minimus
Knutört har på fastlandet sin nordostgräns i Småland. Arten växer på naken, svagt fuktig grus- och sandjord. Man finner den oftast i hjulspår, vid kanterna och i mittrenen av sällan trafikerade markvägar och på grustagsbottnar som når ner till grundvattnet. På sådana platser har den ibland sällskap av dvärglin Radiola linoides. Arten förekommer också på nötta eller trampade ställen i betade havsstrandängar, gärna på tuvor, oftast åtföljd av knutnarv Sagina nodosa, vildlin Linum catharticum, dvärgarun Centaurium pulchellum och strandkämpar Plantago coronopus. I klippskärgården kan den förekomma på bar jord vid hällkanter och i anslutning till hällkar.
Knutört är en mycket konkurrenssvag växt och försvinner då lokalerna växer igen. Den är beroende av att lämpliga växtplatser finns tillgängliga i närheten av de gamla, men om sådana inte uppkommer i samma utsträckning som förr kan det bli svårt för arten att överleva. På strandängslokalerna är knutörten beroende av bete.
Funnen i 26 rutor; tidigare uppgifter från 29 rutor. Ganska sällsynt nära och vid kusten i sydöstligaste Småland, sällsynt i sydöstra Smålands inland. I övrigt endast i östra Småland, där den är mycket sällsynt med aktuella fynd endast i Oskarshamn Misterhult. – Möjligen ursprunglig vid kusten, annars en gammal kulturföljeslagare.
Arten är visserligen svårupptäckt men verkar ändå ha gått tillbaka, åtminstone i norra och mellersta Kalmar län. Den betecknas som sårbar på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Knutört har på fastlandet sin nordostgräns i Småland. Arten växer på naken, svagt fuktig grus- och sandjord. Man finner den oftast i hjulspår, vid kanterna och i mittrenen av sällan trafikerade markvägar och på grustagsbottnar som når ner till grundvattnet. På sådana platser har den ibland sällskap av dvärglin Radiola linoides. Arten förekommer också på nötta eller trampade ställen i betade havsstrandängar, gärna på tuvor, oftast åtföljd av knutnarv Sagina nodosa, vildlin Linum catharticum, dvärgarun Centaurium pulchellum och strandkämpar Plantago coronopus. I klippskärgården kan den förekomma på bar jord vid hällkanter och i anslutning till hällkar.
Knutört är en mycket konkurrenssvag växt och försvinner då lokalerna växer igen. Den är beroende av att lämpliga växtplatser finns tillgängliga i närheten av de gamla, men om sådana inte uppkommer i samma utsträckning som förr kan det bli svårt för arten att överleva. På strandängslokalerna är knutörten beroende av bete.
Funnen i 26 rutor; tidigare uppgifter från 29 rutor. Ganska sällsynt nära och vid kusten i sydöstligaste Småland, sällsynt i sydöstra Smålands inland. I övrigt endast i östra Småland, där den är mycket sällsynt med aktuella fynd endast i Oskarshamn Misterhult. – Möjligen ursprunglig vid kusten, annars en gammal kulturföljeslagare.
Arten är visserligen svårupptäckt men verkar ändå ha gått tillbaka, åtminstone i norra och mellersta Kalmar län. Den betecknas som sårbar på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Tidigast funnen av Liljeblad i Vimmerby Södra Vi ´vid Södra Vi och sjön Kröns strand´ (Wallman ms under namnet Centunculus minimus); upptäckten kan ha gjorts redan under 1770-talet. – Först publicerad 1825 från Kalmar län, där den skulle förekomma på flera platser som dock inte nämndes (E. Fries 1825–26 under namnet Centunculus).
Lokaler
Samtliga lokaler. Emmaboda Algutsboda mellan Gransjö och Åsgöl 1864 (N. J. Scheutz i UPS); 350 m VSV Haddamåla (4F7i 2714), fuktig körväg i skog, 1987 (ThK); 150 m SSV Liljeholmen (4F7f 0520), kant av fuktig skogsväg, 1986 (ThK); Trollagärde 700 m NNO till N det nordöstra huset (4F6g 4142), fuktigt grustag, 1986 (ThK); Åsgöl 1888 (A. Browall i LD och S). Långasjö många belägg från 1896 (K. Elgqvist i S) till 1902 (B. Hagström i LD); Pellamåla i åkrar och på vägar, 1911 (Elgqvist ms 1912). Kalmar Arby Persmålahyltan, ymnig på sandig skogsväg (Hebert 1884); Ålebo 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Dörby rågåker, ymnigt 1862 (E. V. Ekstrand i S); Tomtebyholm 100 m NNV det norra huset (4G6e 4433), fuktig skogsvägsinfart, något nött mark, 1985 (ThK). Hagby Kolboda i SO (4G3e 1849), gräsmark, grävt för ledning, 1984 (GW, belägg i GW:s herbarium). Halltorp 300 m ONO till O Norrbro (4G2d 1529), 1980-talet (BtL). Kalmar 1887 (J. Wickbom i LD OHN och S), 1901 (K. Holm i LD); Berga 1847 (Westerlund ms 1847b); Berga nära gränsen till Skälby, på blottad jord (i hjulspår) i en beteshage, 1893 (K. F. Dusén i UPS); Stensö (Westerlund 1852b); Tallhagen på havsstranden vid Fiskartorpet 1892 (K. F. Dusén i UPS). Karlslunda Hundshyltan 950 m VSV punkt 81,22 (4G3a 3630), fuktig, sandig vägren vid gammal torvtäkt, 1990 (ThK); Vörehult 450 m VSV till V punkt 64,3 (4G3b 2407), fuktigt grustag, 1990 (ThK). Ljungby Harby 700 m NV bron över Ljungbyån på stora vägen (4G6e 4603), kant av fuktigt grustag, 1988 (ThK); 1400 m NNO Håknabo (4G6d 2244), skogsbilväg, riklig, 1985 (ThK); 400 m V (aningen VNV) Håknabo (4G6d 0934), fuktig hyggesinfart från skogsväg, 1985 (ThK); 1900 m V Relingahägnen (4G6d 3615), fuktsvacka på skogsbilväg, 5 ex 2005 (CrA). Ryssby Gärdsholmen vid Björnö 1919 (H. Bruun i UME). Åby Rafshagen mellan Stävlö och Björnö (H. Bruun enligt Sterner ms 1) = (4G8g ****), ca 1990 (CrA), ej sedd 2005 (CrA). Lessebo Ljuder Grimsnäs (J. O. Lindwall enligt Leffler 1866). Ljungby Södra Ljunga flera belägg från 1860 (E. Strandmark i LD) till 1866 (J. Strandmark enligt C. Mossberg ms); mellan kyrkan och Läsaryd i den s.k. Dammhagen, 1862 (P. W. Strandmark i S). Mönsterås Mönsterås Oknö skär, havsstrand (Å. Domeij i OHN). Ålem Helgesbo (5G2f 0427), fuktig betesmark nära ladugård, ca 1990 (LtS LP SÅ NT). Nybro Bäckebo 700 m V Moslätt (5G1d 0634), vägmitt i grustag, 1985 (ThK GW BjW). Oskarshamn Döderhult Kuggön utanför Vånevik på kanten av ett större hällkar, 1928 (R. Sterner i S under namnet Peplis portula [rödlånke], ombestämning G. Samuelsson 1929); Påskallavik 1861 (N. J. Scheutz i UPS). Misterhult Enudden (6H3b 3803), strand på bar jord vid hällkant, 1984 (ÅR, belägg i LD); Götehult 1870 (J. Edmark i UPS); Kyrkgångsskär (6H3a 3346), glest bevuxet strandängsfragment, 1984 (ÅR); Ramnebotrakten 1867 (Edmark ms 1869). Oskarshamn torra grusblandade ängsbackars sluttningar (Österman ms 1863). Tingsryd Tingsås 300 m SSO Betet (4F1a 3530), något skuggad markväg, bland kort glest gräs mellan hjulspåren, rikligt 1984 (ThK, belägg i LD). Urshult Bäckaskog (4E2h 1742), fuktigt f.d. grustag, 1987 (SK ABC); Västerbotorp 50 m V den södra gården (4E4h 3122), igenväxande våt grustagsbotten, 1990 (SK, !ThK). Älmeboda 450 m SSO Yxnanäs badplats (4F2d 3146), fuktig parkeringsficka på landsväg i skog, sparsamt, 1983 (SK ThK, belägg i S). Torsås Gullabo Karsjö (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924). Söderåkra Brömsbäckens mynning (3G8d 3802), betad strandäng, på en tuvtopp, 1984 (ThK); 500 m O Ekskogen (4G1d 2643), tuva i betad strandäng, 1984 (ThK, belägg i LD); Grisbäck 1940-talet (Nyström ms) = 650 m SSO Grisbäck (3G8d 4710), sandig åkerkant, 1985 (ThK); Skäppevikens nordsida (3G9d 3717), tuvtoppar i liten, från havet avsnörd, välbetad strandäng, 1983 (ThK, belägg i LD); Gunnarstorps ör 1940-talet (Nyström ms) = Örarevets V-sida 500 m OSO Fulvik (4G1e 3600), fuktig välbetad strandäng, riklig, 1983 (ThK, belägg i S), 1995 (I. Christoffersson 1995c); Påbonäs 1940-talet (Nyström ms); Ragnabo, vid havet, på lös jord i en liten grop, 1893 (K. F. Dusén i UPS); Skäppevik 1940-talet (Nyström ms). Torsås 125 m VSV Annefrid (strax V Bidalie) (4G0a 4836), något fuktig grusplan, massförekomst 1983 (ThK, belägg i LD); Gullemåla (3G8c 3805), fuktigt grustag, massvis 1985 (ThK); Gullemåla, N om vägen till Brändamo (3G8b 4547), hjulspår i igenlagd, fuktig åker, 1988 (ThK, belägg i LD); Strömby 500 m SSO punkt 49,82 (4G2b 2631), fuktigt grustag, 1986 (BtL), 1990 (ThK); Strömby 900 m SO punkt 49,82 (4G2b 2435), liten grusgrop, 1990 (ThK). Vimmerby Södra Vi se primäruppgifter. Tuna Piptorpasjön (Scheutz 1861). Västervik Blackstad SO om Bjärka i sanddike, 1899 (H. E. Johansson i S). Hjorted 1858–60 (Norberg ms 1860), 1861 (C. F. Willd i Oge); Gissebo 1865 (J. P. Johansson i LD, 1870 (J. Edmark i LD och UPS); ovanför kyrkan 1858–60 (Liljeson ms 1861); Nynäs (Östberg ms 1867); prästgården (N. J. Scheutz enligt Hartman 1861), 1866 (J. Östberg i S och UPS). Västrum Händelöp, norra stranden 1961–64 (G. Wallin ms 1964). Växjö Dädesjö ´fanns en tid på vägen 1,7 km NNV om Linnebjörke, men är nu utgången´ (J. P. Gustafsson ms 1921). Dänningelanda 350 m NV Sjöudden (5E0h 1521), övergiven grus- och sandgrop, 1988 (GW CM, !ThK).
