fältmalört
Artemisia campestris
Fältmalört växer på torr grus- eller sandjord i soliga lägen. Den trivs bäst på basrik mark. Som ursprunglig växer arten dels i branter och på klippkrön (i norra Småland), dels på sandfält och grusåsar (i söder). Den är betydligt vanligare som trafikspridd på stationsområden, banvallar, vägkanter samt i grustag och på grusplaner. I äldre tid kom den in med barlast till hamnarna i Kalmar Kalmar och Västervik Västervik.
Funnen i 100 rutor; tidigare uppgifter från 50 rutor. Som ursprunglig ganska sällsynt nära kusten norrut till Oskarshamn Oskarshamn, sällsynt i Västervik, i Ljungby och i Södra Vätterbygden. Som kulturspridd sällsynt, bortsett från viss fyndanhopning längs stambanan regellöst fördelad.
Funnen i 100 rutor; tidigare uppgifter från 50 rutor. Som ursprunglig ganska sällsynt nära kusten norrut till Oskarshamn Oskarshamn, sällsynt i Västervik, i Ljungby och i Södra Vätterbygden. Som kulturspridd sällsynt, bortsett från viss fyndanhopning längs stambanan regellöst fördelad.
Första fynd
Noterad i slutet av 1700-talet av Ljungh (ms) från Aneby Lommaryd Skareda och Marbäck Katrineholm på gården. – Först publicerad av Moqvist (1848) från Kalmar Kalmar; där var den ´ymnig wid Storbron och Balkplan´.
Lokaler
Spontana och kanske spontana förekomster utanför södra och mellersta Kalmar län. Hultsfred Målilla Fagerbäck, torr backe, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Tveta (Dusén 1868), skogiga lunderna (Björkgren ms 1865). Hylte Färgaryd (Scheutz 1864), 1915 (G. Lekander i LD och UPS). Långaryd Nissan (N. J. Scheutz i UPS, Scheutz 1864). Södra Unnaryd 1899 (V. Andersson i LD). Högsby Högsby 1934 (J. B. Frieberg i S). Jönköping Gränna Mällby åt torpet Hägnen under Vretaholm (Janzon ms före 1907); Röttle, Hellstrandsstugan (Janzon ms före 1907). Ljungarum 1878 (O. Svanström i PerBrahe). Månsarp Taberg, toppen, västra sluttningen och lägre bergarm vid Tabergsån, 1865 (Zetterstedt 1866); Taberg, toppen, 1993 (G. Tyler ms), 2003 (MgE); Taberg i den branta sluttningen från den södra toppen (6D9j 1122), blockrik, stenig sluttning, relativt riklig på många ställen, 1999 (HT). Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972); Kviståsen (Andersson & Appelqvist 1979) = 250 m VSV Ed (7E2b 4748), klippkrön, 1989 (EbW DgE ThK); 100 m SV och 300 m SSV Mukinge (7E3c 4216, 4016), torrbacke, 1981 resp. 1980 (B. Fingalsson); 700 m SO Vistakulles topp 1975 (B. Fingalsson). Visingsö S om hamnen, sjöbranterna, 1872 (J. E. Zetterstedt i UPS); Näs 1817 (J. Forsander och E. Fries enligt Forsander hos Zetterstedt 1878), Näs sjöbranter (Zetterstedt 1878), 1915 (O. Ohlin i GB) = Näs slott (7E6c 1404), strandslänt, 1988 (EvG TM); Pavola malm (Zetterstedt 1878); Sandudden (7E8d) 1998 (J. Christoffersson 1998); Stigby sjöbranter 1877 (J. E. Zetterstedt i PerBrahe); Vrixlösa båthus (Zetterstedt 1878). Ljungby Berga 350 m NNV Åhult (5D1h 2138), vägslänt mot rullstensås, 1980 (IC); Össlöv vid ´riksdagsmannagården´, ymnig (Lindstam 1931). Kånna mellan Berghem och Ljungby, ängsmark, 1934 (S. Lindman i LD); 700 m OSO till O Grönalund (4D9g 1237), torrbacke, enstaka 1980 (IC); Kånna högar (4D9g 4-4-) (I. Christoffersson 1991c). Ljungby (Forsander ms 1820, Gadamer ms 1919). Värnamo Tånnö Tånnö gärde (Ennes ms 1823). Värnamo (Scheutz ms). Västervik Gladhammar Verkebäck (C. E. Gustafsson ms 1923). Lofta mittemot Gamleby på andra sida ’Stäket’, 1947 (B. Hesselman enligt Stenar ms). Loftahammar 300 m N Hasselö kapell (7H2b 2900), vägren, sandmark med tall, 1989 (RK). Törnsfall 1882 (P. Segerstedt i OHN och Vvik). Västrum Idö 1916 (C. E. Gustafsson ms 1915–18); Idö 400 m O fyren (6H9b 4222), torrängsfragment, 1979 (BW RK); Idö 400 m SSO fyren (6H9b 3719), torrängsfragment, 1988 (RK, belägg i OHN).
Osäkra uppgifter. Nybro Oskar ´här och där´ (C. Areskog enligt Sterner ms 1); Sterner betvivlade dock uppgiften.
Osäkra uppgifter. Nybro Oskar ´här och där´ (C. Areskog enligt Sterner ms 1); Sterner betvivlade dock uppgiften.
