Smålands flora - ängslosta

ängslosta

Bromus racemosus

Ängslosta är nära släkt med brinklosta B. commutatus och har ofta förväxlats med denna. Skillnaderna beskrivs av Holmström (hos Mora Aronsson 1999). Ängslostan var förr vittspridd i fuktig, naturlig ängsmark på svenska västkusten samt i låglänta delar av Skåne och Blekinge. De småländska förekomsterna utgjorde den nordöstligaste delen av detta utbredningsområde. Arten är nu bara känd från 14 lokaler i Bohuslän. En stor del av artens kända lokaler var slåtterängar, och dess starka tillbakagång beror utan tvivel på att traditionell ängsskötsel nästan helt upphört. I Småland sågs den sist 1923.

Första fynd

Först uppgiven från Kalmar Kalmar S om slottet 1818 (Forsander ms 1820 under namnet B. racemosus). Belägg saknas men uppgiften kan godtas eftersom det finns fler uppgifter om ängslosta från södra Kalmar läns kust. – Först publicerad av Hartman (1832, utan lokal), men på den tiden innefattade namnet även brinklosta B. commutatus. Som säkert skild från brinklosta först publicerad av Holmberg (1926) från Kalmar Halltorp, Kalmar och Torsås Söderåkra (se nedan).

Utbredning

Inga aktuella uppgifter; tidigare i 3 rutor vid kusten i södra Kalmar län. – Gammal, nu utgången kulturföljeslagare.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Kalmar Halltorp S om Värnanäs hamn, strandäng, 1923 (N. Blomgren i LD S och UPS). Kalmar (N. Blomgren enligt Holmberg 1926); S om slottet, se primäruppgift.
Torsås Söderåkra 1879 (R. Westling i S under namnet B. secalinus [råglosta], ombestämning ThK 1984), 1920-talet (N. Blomgren enligt Holmberg 1926).

Oriktiga och tvivelaktiga uppgifter.
Namnet Bromus pratensis användes i tidig floristik för både ängslosta B. racemosus och brinklosta B. commutatus (se Hylander 1971). Den första småländska tryckta uppgiften om artgruppen, Hylte Femsjö passim [spridd] (E. Fries 1825–26), gavs under detta namn men berodde enligt T. M. Fries (1852) på ett misstag. Jönköping Gränna (J. E. Lundequist enligt Lundequist 1929); Bohult nära landsvägen (Janzon ms före 1907); Mällby (Lundequist 1929); uppgifterna avser sannolikt brinklosta B. commutatus, eftersom alla sedda belägg från Gränna etiketterade B. racemosus har ombestämts till B. commutatus. Skärstad Östra Vätterstranden-Skärstadsdalen, 1978 (Cairén & Bylund ms 1978); sannolikt har någon avvikande form av luddlosta B. hordeaceus ssp. hordeaceus fångat uppmärksamheten. Västervik Hjorted kyrka 1900 (Stenar ms); belägg saknas och arten är i övrigt ej känd från trakten. Västervik 1900 (A. A. W. Lund enligt Pleijel 1916); belägget är brinklosta B. commutatus.