Trindstarr växer på våt, basrik och gärna näringsrik torv vid stränder, särskilt i starrkransen kring skogstjärnar och på gungflyn. Man finner den även i våta strandskogar och vid sänkta sjöar, mera sällan i skogskärr. Till skillnad från sina släktingar tagelstarr C. appropinquata och vippstarr C. paniculata är den endast svagt eller inte alls tuvbildande.
Första fynd
Variation
Utbredning
Funnen i 274 rutor; tidigare uppgifter från 69 rutor. Ganska vanlig på höglandet, särskilt i dess norra delar, mycket sällsynt i sydost, saknas i övrigt i söder, i väster och nära kusten. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydöstliga lokaler.
Högsby Långemåla Hökesjö 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
Kalmar Åby 1100 m OSO till O Vesslö (4G7g 4125), betad kärräng, ett 50-tal 1996 (SD, belägg i OHN).
Mönsterås Mönsterås Koverhult, södra vägskälet (5G4g 3429) 1990 (JA JnJ).
Nybro Kråksmåla Mjöshult 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Nybro 1911 (E. Klarin i LD). Oskar Käxgöl 200 m VNV punkt 101,46 (4G5a 0419), fattigkärr och göl, en tuva 1988 (PH, belägg i LD).
Oskarshamn Döderhult Lomsgölen (5G9f 4041), gungfly vid myrgöl, 1997 (ÅR, belägg i LD).
Växjö Östra Torsås Notö (Vahl 1912).
Osäkra uppgifter.
Kalmar Kalmartrakten tämligen allmän (Westerlund 1852b); uppgiften ifrågasattes av Sjöstrand (1863) och är väl åtminstone en överdrift; ett belägg från 1891 (E. Nordström i S) kan vara feletiketterat. Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971); felbestämning.
