knutnarv
Sagina nodosa
Vid kusten växer knutnarv på strandängar och i strandängsfragment på relativt fuktig, välhävdad, ogödslad mark – aldrig i trivial gräsmark. Den är konkurrenskänslig och finner gärna platser med lite uppluckrad grässvål, t.ex. på gångstigar, vid uppstickande stenar eller på sidorna av tuvor som uppstått genom kreaturens tramp. I inlandet föredrar den närings- och basrik, genomsilad eller tidvis översvämmad sand eller torv. Den växer där på sandiga sjöstränder samt i täkter och diken.
Troligen är knutnarven – förutom vid havet – ursprunglig på stränderna av några sjöar i norra Småland, men den har uppenbarligen gynnats av sjösänkningarna kring förra sekelskiftet. Exempel är att den växte på de sänkta stränderna av Gnosjö Kävsjö Kävsjön vid Svänö (Hård 1920), i Ljungby Södra Ljunga Vissjön (Strandmark & Strandmark 1870), i Vimmerby Djursdala på den sänkta Solarens västra strand tillsammans med bl.a. smalfräken Equisetum variegatum, och i Älmhult Stenbrohult ´vid Möckeln i skogen, som uppstått efter sjöns sänkning på sjöbotten´ (L. M. Neuman på ett belägg i LD). Artens starka tillbakagång i inlandet kan vara en följd av att den nu försvinner från ett antal platser dit den kom under sjösänkningsepoken, både innanför och utanför området med naturlig förekomst.
I inlandet minskar arten på grund av igenbuskning och ökad tillväxt av gräs och mossa. På havsstränderna är arten starkt beroende av bete. Den tål inte gödsling.
Funnen i 56 rutor; tidigare uppgifter från 86 rutor. Vid kusten ganska vanlig norrut till Oskarshamn Misterhult, norr därom ganska sällsynt; i inlandet numera sällsynt och endast i norr (mest öster om Vättern). – Ursprunglig.
Troligen är knutnarven – förutom vid havet – ursprunglig på stränderna av några sjöar i norra Småland, men den har uppenbarligen gynnats av sjösänkningarna kring förra sekelskiftet. Exempel är att den växte på de sänkta stränderna av Gnosjö Kävsjö Kävsjön vid Svänö (Hård 1920), i Ljungby Södra Ljunga Vissjön (Strandmark & Strandmark 1870), i Vimmerby Djursdala på den sänkta Solarens västra strand tillsammans med bl.a. smalfräken Equisetum variegatum, och i Älmhult Stenbrohult ´vid Möckeln i skogen, som uppstått efter sjöns sänkning på sjöbotten´ (L. M. Neuman på ett belägg i LD). Artens starka tillbakagång i inlandet kan vara en följd av att den nu försvinner från ett antal platser dit den kom under sjösänkningsepoken, både innanför och utanför området med naturlig förekomst.
I inlandet minskar arten på grund av igenbuskning och ökad tillväxt av gräs och mossa. På havsstränderna är arten starkt beroende av bete. Den tål inte gödsling.
Funnen i 56 rutor; tidigare uppgifter från 86 rutor. Vid kusten ganska vanlig norrut till Oskarshamn Misterhult, norr därom ganska sällsynt; i inlandet numera sällsynt och endast i norr (mest öster om Vättern). – Ursprunglig.
Första fynd
Noterad på 1780-talet av Ljungh (ms, under namnet Spergula nodosa) från Aneby Lommaryd Skareda och Nobynäs vid kvarndammen samt Tranås Säby Säby och Lilla Mölarps norra gärde. – Först i tryck som allmän vid Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b).
Variation
Knutnarven representeras i Sverige av två raser, nordknutnarv ssp. borealis och sydknutnarv ssp. nodosa. Den förra är fåblommig men groddknoppsrik, nedliggande, rent grön och kal, den senare mångblommig men med färre groddknoppar, upprätt, grågrön och överallt tätt klädd med glandelhår. I Småland domineras dock bilden helt av övergångsformer och blandbestånd mellan de båda underarterna.
Lokaler
Aktuella lokaler i inlandet. Aneby Lommaryd 500 m SSV Floadalen (7E4h 3014), nyanlagt vägdike, 1990 (JJ). Vireda 350 m VSV Berghem (7E4f 3143), fuktig, översilad grustäkt, 1991 (JJ); 100 m NV Kullen (7E4g 1419), grus-grässtrand, 1994 (IB, belägg i OHN, !JC). Eksjö Eksjö 700 m VSV skidstugan (6F8a 4613), sandig, fuktig sjöstrand, 1989 (AK). Höreda 400 m VNV Skottsmåla (6F6a 0610), fuktig grusgropsbotten, 1984 (SC AK). Jönköping Gränna Fridhemsudden (7E6f 0928), sprickor i strandklippor, 1986 (JJ). Skärstad 600 m SSV Edeskvarna (7E3b 1644), kärr, 1990 (SgJ). Svarttorp N om Störestorpasjön (7E1d 3246), kärr och mader, 1993 (RC). Tranås Adelöv 500 m NNV Äpplehult (7E7h 2403), nyanlagd dikesren, 1984 (JJ). Linderås Grimmestorp 500 m ONO den södra gården (7E5i 4714), fuktigt, gammalt grustag, 1992 (JJ). Säby 1600 m N Boda (7E5j 4642), sandig gräsmark, 1981 (JJ); 500 m NO Rödjedal (7F7a 4812), översilad sandtäkt, 1981–84 (KT); 1100 m S Skidbacken (7F7a 0506), fuktig grusplan, 1993 (JJ); 1100 m SSO Åbonäs (7E6j 0041), sandig sjöstrand, 1980 (JJ). Vimmerby Djursdala Solaren N om Lillsjöns tillflöde (7G1b 0218), tidvis översvämmad sandstrand, 1978 (BD).
Tidigare uppgifter från södra Smålands inland. Gnosjö Kävsjö Kävsjön, rikkärr, 1971 (Larsson & Svensson 1972); Svänö S om gården på sandig mark, uppkommen genom sjösänkning, ganska sparsamt 1918 (Hård i GB, Hård 1920). Ljungby Agunnaryd (Scheutz 1871). Södra Ljunga Vissjön 1860–70 och 1886 (P. W. Strandmark & J. E. Strandmark ms 1870). Nybro Oskar flerstädes, före 1924 (C. Areskog ms). Uppvidinge Lenhovda Möcklehult, sparsamt i en åker 1944 (Lindstam 1948). Värnamo Bredaryd Draven vid Hamra, sjöstrand, 1955 (JC, belägg hos finnaren). Forsheda Bungebo utan datum (A. Nilsson i S). Värnamo före 1820 (Hesslén enligt Forsander ms 1820); Nöbbele tegelbruk 1874 (H. Nordenström i S); Prostsjöns strand, ett ex 1919 (A. Hässler enligt Hård 1923). Växjö Öja täml allmän 1936 (2134). Älmhult Stenbrohult Möckeln i skogen, som uppstått efter sjöns sänkning på sjöbotten, 1897 (L. M. Neuman i LD).
Osäkra uppgifter. Vaggeryd Hagshult Boda och Packebo (båda Forsander ms 1809); kanske en felbestämning då Forsander ej senare tog upp knutnarven från dessa sina hemmamarker.
Tidigare uppgifter från södra Smålands inland. Gnosjö Kävsjö Kävsjön, rikkärr, 1971 (Larsson & Svensson 1972); Svänö S om gården på sandig mark, uppkommen genom sjösänkning, ganska sparsamt 1918 (Hård i GB, Hård 1920). Ljungby Agunnaryd (Scheutz 1871). Södra Ljunga Vissjön 1860–70 och 1886 (P. W. Strandmark & J. E. Strandmark ms 1870). Nybro Oskar flerstädes, före 1924 (C. Areskog ms). Uppvidinge Lenhovda Möcklehult, sparsamt i en åker 1944 (Lindstam 1948). Värnamo Bredaryd Draven vid Hamra, sjöstrand, 1955 (JC, belägg hos finnaren). Forsheda Bungebo utan datum (A. Nilsson i S). Värnamo före 1820 (Hesslén enligt Forsander ms 1820); Nöbbele tegelbruk 1874 (H. Nordenström i S); Prostsjöns strand, ett ex 1919 (A. Hässler enligt Hård 1923). Växjö Öja täml allmän 1936 (2134). Älmhult Stenbrohult Möckeln i skogen, som uppstått efter sjöns sänkning på sjöbotten, 1897 (L. M. Neuman i LD).
Osäkra uppgifter. Vaggeryd Hagshult Boda och Packebo (båda Forsander ms 1809); kanske en felbestämning då Forsander ej senare tog upp knutnarven från dessa sina hemmamarker.
