taklök
Sempervivum tectorum
Mer information om arten

Taklök kommer från centrala och sydöstra Europas berg. Den har odlats sedan mycket länge som prydnad och till taktäckning. Bruket att plantera arten på torvtaken var allmänt spritt i stora delar av Småland ända in på 1900-talet. Som exempel kan, förutom citaten under primäruppgifterna, anges att ´Sempervivum ... sågs överallt växa på taken´ längs vägen utmed Vättern norr om Jönköping (Linné 1751). Den angavs vara allmän på tak i Kalmar trakten av Kalmar (Westerlund 1852b) och i Nybro Madesjö (Medelius ms 1911), och enligt Neuman (1884) var arten ´en af de för gränsbygden mellan södra Halland och Småland mest karakteristiska växterna´.

Torvtak med taklök ses numera sällan och nästan bara i museala sammanhang, och med torvtakens försvinnande måste även taklöken ha minskat; N. Johnsson (1929) betraktade den rentav som utdöende i Älmhult Stenbrohult. Dock planteras arten fortfarande som prydnad och jordbindare, men nu mest på stenmurar och vid berghällar. På sådana platser står den ofta kvar och förvildar sig med sidoskott.

Första fynd

Först noterad från Småland av Linné i två tidiga manuskript (Linné ms 1728, ms 1729, som S. tectorum majus respektive S. majus), i det senare med upplysningen ´på taken hoos hwar bonde´. I tryck först hos Linné (1741a) med orden ´Sempervivum maj. Huslök, i Småland på taker´.

En mera exakt lokaluppgift, Aneby Marbäck Berga, får vi i Skånska resa (Linné 1751), och där framgår också varför den odlades: ´Huslök ... var planterad på de torvlagde taken, där han så rotat och förökt sig, att man icke utan möda kunde upphämta roten. Denne växt är på torvtak den aldra tjänligaste att kvarhålla mullen, varigenom ett tak, som är övervuxit med denna ört, kan uthärda hela hundrade åren, där andra torv- och mulltak genom storm, regn, frost och sparvar fördärvas, som desse alldeles undvika, att förtiga den prydnad, som taken äga, när de betäckas med denna ört.´

Samma sedvänja hade man i Kalmar Halltorp och Voxtorp i sydöst (Modéer 1767): ´Taken täckas vanligen med Näfver och Torf, understundom ock med Halm inunder. ... Imellan Torfven planteras Hus-lök, som sedermera sjelf utbreder sig, och gifver taken mycken styrka och varaktighet.´

Bygdenamn och bruk

huslök (Linné 1741a); taklök (större delen av landskapet; Vide 1966); takljus (Linné 1751; Vide 1966 har samma namn från Göteryd).

Variation

Numera säljs ofta S. tectorum-hybrider (och även andra arter) som ”taklök”, men detta material har troligen ännu inte börjat förvildas i större omfattning. De allra flesta inventeringsuppgifter avser säkerligen artren S. tectorum, men enstaka felbestämningar kan föreligga.

Utbredning

Funnen i 692 rutor; tidigare uppgifter från 131 rutor. Ganska vanlig i den nordöstra hälften av Småland, numera ganska sällsynt i den sydvästra (förr troligen vanligare där, jämför ovan). – Gammal kulturföljeslagare; bofast.

karta