Hybriden upptäcktes 1985 av Karin Jönsson, Bjuv, på en exkursion tillsammans med JC och Arthur Nilsson, Ängelholm, i Oskarshamn Döderhult Äverum, 60 m SV boningshuset och 10 m N järnvägen (5G9e 0043). Belägg samlade av JC finns i LD och OHN. Fyndet publicerades av Rühling (1997). – Detta är troligen det enda exemplar av denna hybrid som någonsin påträffats i det fria; beskrivningen av ett exemplar från Västergötland (Bohlin 1997) övertygar inte.

Lokalen var brandfält 1983. År 1984 fanns båda föräldraarterna talrikt på den starkt blockiga och flisiga marken, och 1985 uppträdde ett exemplar av hybriden bland fåtalig brandnäva och enstaka svedjenäva. När belägg av den fullt blommande hybriden togs den 17 augusti var föräldraarterna helt bortvissnade. Hybriden var påfallande även genom att klorofyllbildningen var störd, så att vissa blad hade vita partier. Ståndarknapparna var förkrympta och inga frön bildades. I dessa egenskaper (utdragen blomning, vitbrokighet och sterilitet) stämmer plantan med de i odling framkomna hybrider som beskrevs av Dahlgren (1943, 1949).