Hasselbjörnbär är vittspritt i norra Mellaneuropa, Danmark och Skandinaviens kusttrakter från södra Norge till södra Uppland; det finns även på Åland. Det är lätt igenkännligt på de breda, undertill tjockt filthåriga småbladen och den korta blomställningen med kraftiga, hakböjda, rödfotade taggar.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 183 rutor; tidigare uppgifter från 82 rutor. Kartan grundas främst på belägg, fältanteckningar av TsB och ÅR samt opublicerade uppgifter av C. E. Gustafsson (ms 1923). Utbredningen är ofullständigt känd; särskilt västgränsen återstår att precisera. Sannolikt mycket vanlig i Kalmar län utom i de västra delarna. – Ursprunglig.
Lokaler
Västliga lokaler.
Emmaboda Långasjö 1897–98 (K. Elgqvist i GB LD och S, i GB !A. Pedersen 1990); Pellamåla 500 m N punkt 149,71 (4F3f 4330), vägkant, 1981 (ThK, belägg hos finnaren, !H. E. Weber). Norra Båldön 450 m SSO till SO den norra gården (4F2h 2533), vägkant, 1986 (ThK, belägg i LD, !H. O. Martensen & A. Pedersen); 400 m ONO kyrkan (4F3h 2526), stengärdesgård, 1986 (ThK, belägg i LD, !A. Pedersen).
Hultsfred Målilla 800 m SSV stationen (6G2a 2-0-), på bark vid gammalt timmerupplag, 1993 (A. Oredsson och W. Lund, belägg i LD). Mörlunda Hällinge (6G1b 1904) 1988 (ÅR).
Tingsryd Tingsås Gäddeviksås 400 m S Åsalund (4E0i 0909), vägren under kraftledning, ca 1987 (JEH), 300 m S Åsalund (4E0i 1009), vägslänt, 2003 (JEH, G. Gustafsson, belägg i JEH:s herbarium, bestämt av A. Pedersen 2004); Källehult 1853 (Scheutz ms).
Uppvidinge Älghult Krokstorp strax väster om länsgränsen, 1951–52 (Sterner 1954).
Vimmerby Pelarne Pelarnehult (6F7i 3939), vägren, 1988 (NOH, belägg i OHN, !A. Pedersen). Vimmerby SO om Ekelid (6G5a 4409) 1987 (G. Bruce i OHN, !A. Pedersen).
