Gråpoppel odlas som prydnad. Den har ibland ansetts vara en egen art eller en ras av silverpoppel P. alba, men analys av kemiska karaktärer (Rajora & Dancik 1992) har visat att gråpoppeln består av hybrider mellan silverpoppel och asp P. tremula samt återkorsningar mot silverpoppel; den är därför svår att avgränsa mot den sistnämnda. Liksom silverpoppeln har den en stark förmåga att föröka sig med rotskott.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 7 rutor; inga tidigare uppgifter. – Förvildad åtminstone på ett par lokaler men tills vidare att betrakta som tillfällig.
Lokaler
Hultsfred Målilla 400 m NV Horvstugan (6F1j 4813), åkant, 1986 (BM).
Högsby Högsby VNV Berga gård (5G7d 1306), lövdunge i åkermark, 1990 (JC).
Kalmar Mortorp se primäruppgifter.
Mönsterås Mönsterås Em (5G6i 3920) 1988, 1989 (ÅR).
Oskarshamn Döderhult Påskallaviks skola (5G7h 2247), rotskott i gräsplan, långt från moderträdet, 1992 (ÅR). Oskarshamn Fallebo (6G0h 0844), småträd i f.d. park, 1997; Ärnemar (5G9i 3007), intill f.d. naturpark, 1986 (båda ÅR).
Osäkra uppgifter.
P. ×canescens noterades från Kalmar Kalmar ´åt sjön´ (från Berga) 29 maj 1849 och från Berga skog (Westerlund ms 1849, ms 1840-talet), i båda fallen med uttalad osäkerhet om bestämningen. Sannolikt rörde det sig om den silverhåriga formen av asp P. tremula, som publicerades av Westerlund (1852b) bland annat från Berga. Denna form har ända in i senaste tid förväxlats med gråpoppel.