järnek
Ilex aquifolium
Kristtorn
Järnek har en stor utbredning i Gamla Världen men blir mot norr starkt kustbunden; ett nu levande exemplar i Bohuslän räknas som inhemskt. Arten odlas ganska mycket som prydnadsbuske i södra Sveriges kusttrakter – de röda frukterna kontrasterar vackert mot de mörkgröna, blanka, vintergröna bladen. Järneken är dock köldöm, och under stränga vintrar kan öppet stående buskar frysa bort; de kan dock komma tillbaka med nya stammar från basen. Arten har förvildats på ganska många platser i sydligaste Sveriges kusttrakter. Fågelspridning är säkert förklaringen till att man ibland ser enstaka buskar i skog ganska långt från odling; sådana förekomster är även kända från Småland.
Funnen i 13 rutor; inga tidigare uppgifter. De flesta lokalerna finns i och kring Kalmar Kalmar. – Dels kvarstående, dels förvildad. Arten är troligen tillfällig, eftersom den på många av 1980-talets lokaler inte gått att återfinna.
Järnek betecknas som akut hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Man har då bortsett från de talrika, i sen tid uppkomna förvildningarna i sydligaste Sverige.
Järnek har en stor utbredning i Gamla Världen men blir mot norr starkt kustbunden; ett nu levande exemplar i Bohuslän räknas som inhemskt. Arten odlas ganska mycket som prydnadsbuske i södra Sveriges kusttrakter – de röda frukterna kontrasterar vackert mot de mörkgröna, blanka, vintergröna bladen. Järneken är dock köldöm, och under stränga vintrar kan öppet stående buskar frysa bort; de kan dock komma tillbaka med nya stammar från basen. Arten har förvildats på ganska många platser i sydligaste Sveriges kusttrakter. Fågelspridning är säkert förklaringen till att man ibland ser enstaka buskar i skog ganska långt från odling; sådana förekomster är även kända från Småland.
Funnen i 13 rutor; inga tidigare uppgifter. De flesta lokalerna finns i och kring Kalmar Kalmar. – Dels kvarstående, dels förvildad. Arten är troligen tillfällig, eftersom den på många av 1980-talets lokaler inte gått att återfinna.
Järnek betecknas som akut hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Man har då bortsett från de talrika, i sen tid uppkomna förvildningarna i sydligaste Sverige.
Första fynd
Järnek blev först funnen 1984 i Kalmar Förlösa, Kalmar, Kläckeberga och Åby (för detaljer se nedan). Den publicerades från Småland av T. Karlsson (1990); då var den känd från 10 lokaler, som dock inte specificerades.
Lokaler
Lokaler i sammandrag. Kalmar Dörby Rinkabyholm mellan Bovägen och Parkvägen (4G6f 1533), lövskog, ett större ex 2004 (TsB); Smedby 200 m NO punkt 8,70 (4G6f 3322), vägkant, 2–3 ex, fågelspridd, 1988 (SD), ej sedd 2004 (TsB). Förlösa 400 m SSV stationen (4G7f 4441), skogsbryn till naturpark, rikligt, 1984 (SD, belägg i OHN), spridd i området 2004 (TsB); Kvilla 50 m SV vägskälet i byn (4G8e 1142), ödegård, kvarstående, 1990 (SD); Norrgärdet, näst östligaste huset (4G8f 1120), förvildad trädgård, ett tiotal, 1990 (SD), ej sedd 2004 (TsB); 700 m NO Sjöängen (4G8g 0709), stenig skogsdunge med sly, några ex 1990 (SD), ej sedd 2004 (TsB). Kalmar Stensö 500 m SSV till S bron till fastlandet (4G6g 0018), kärrhåla, avfallstipp, småplantor, troligen spontan spridning, 1984 (ThK GW), inte återfunnen 2004 (TsB); ett 10-tal lokaler 2002–2005 (TsB), t.ex. S om Jägarevägen mittför Tjäderstigen (4G6g 4534), en liten självsådd planta 2002 (Burén 2003b), totalt 6 ex 2004–2005 (TsB); Stensö 350 m SV bron till fastlandet (4G6g 0317), fuktig, öppen ek-björkskog, ett 3 × 2 m stort buskage 2004 (TsB); V om Tallhagsvägen ungefär mittemot infarten till Bergaviks IP (4G7g 0337), buskage, två meterhöga ex 2002–2005 (TsB). Kläckeberga 400 m ONO till O Haga (4G7g 2308), torpruin, kvarstående och spridd, åtskilliga ex 1984 (SD), ej sedd 2004 (TsB). Ryssby 175 m OSO Ryssbylund (4G9g 2942), i gläntor och bryn i park, talrik, 1987 (SD), ej sedd 2005 (TsB); Skäggenäs, Boda 200 m OSO sågen (4G9h 0245), snårig skogsmark, trädgårdsflykting, ett fåtal 1987 (SD). Åby 100 m N Bruket (4G8h 3406), kvarstående, spridda ex 1989 (SD), ej sedd 2004 (TsB); 200 m ONO kyrkan (4G9f 0145), nedlagd handelsträdgård, kvarstående, några ex 1984 (SD). Mönsterås Ålem Råsnäs (5G3h 3532), lövbryn mot åkerkant, 1987 (ÅR). Västervik Västervik Ekholmen (7H0a 4121), lövskog, 1 ex 2000–2005 (RK); 300 m SO Gränsö slott (7H0a 4124), lövskog, 1 ex 1995 (RK); S om Skogsägarnas såg (7H0a 2808), järnvägsbank, 2001, 2002, 2005 (RK, belägg från 2002 i OHN).