Det första belägget från Småland insamlades av G. P. Hällström i Jönköping på Träsktorget. Det är odaterat men togs troligen 1827 liksom Hällströms andra växter. Belägget (i S) granskades av O. R. Holmberg 1918 och uppgiften publicerades av honom (Holmberg 1926).
Till skillnad från sina släktingar växer inte grått saltgräs främst på stränder utan på störd, öppen, näringsrik mark i kulturlandskapet: soptippar, skräpmark, gödselstäder och vägkanter. När man finner det på stranden är det i regel på starkt kulturpåverkad mark i hamnar eller nära båtplatser. På ett par platser har det dock blivit sett i ganska naturlig strandängsmiljö (Kalmar Ljungby och Mönsterås Ålem; detaljer nedan), och det är möjligt att arten är ursprunglig på stränder i södra Småland. – I Skånes, Västergötlands och Östergötlands slättland växer grått saltgräs regelbundet på gödselstäder; sådana förekomster är sällsynta i Småland (Kalmar Kläckeberga och Ljungby, Mönsterås Mönsterås och Valdemarsvik Tryserum).
I dagens Småland finns arten mest i nordväst, där den är spridd längs större vägar och ofta är ymnig i den smala bården av öppet grus alldeles utanför asfaltkanten; genom sin gråaktiga färg är den lätt att se från bilen. Dess spridning utefter vägnätet har varit och är mycket rask. Den noterades som vägkantsväxt först 1989 i trakten av Jönköping. Trots att den redan då var riklig och fanns på många platser (Stenberg 1991) var den nog helt nykommen då, eftersom vägkantsförekomster rapporterades ungefär samtidigt från flera andra landskap.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 78 rutor; tidigare uppgifter från 22 rutor. Ganska vanlig i nordväst, sällsynt i Kalmar län. – Gammal kulturföljeslagare och bofast nyinkomling; möjligen även ursprunglig.
Lokaler
Uppgifter efter 1977 (för nordvästra Småland endast socknar).
Aneby Bredestad. Marbäck.
Eksjö Eksjö. Höreda.
Gislaved Öreryd.
Hultsfred Järeda 300 m SO Kvarntorpet (6F3h 0237), vägslänt, 2004 (TmN, belägg i Emdal). Målilla väg 127 300 och 500 m SO Valsborg (6F2i 4045, 3946), beståndsbildande intill asfaltkanten 2001 resp. 2000 (TmN, belägg från den senare lokalen i Emdal). Mörlunda väg 34 vid Mörlunda (6G0a 4437), Stora Aby (6G1a 2423) och Tulunda (6G0a 3645), vägkant, allt 2003 (MgE).
Jönköping Angerdshestra. Bankeryd. Barnarp. Bottnaryd. Gränna. Hakarp. Jönköping. Lekeryd. Ljungarum. Mulseryd. Rogberga. Skärstad. Öggestorp. Ölmstad.
Kalmar Hossmo Ekö 200 m V det sydligaste huset (4G6f 0239), kant av vattenhål, bräckt vatten, rikligt, 1989 (SD, belägg i OHN, !ThK), 1991 (TM, belägg i OHN). Kalmar 500 m S Hagbynäs (4G6g 1505), markväg längs stranden utmed ett sopberg, 1984 (ThK GW SD, belägg i S); Kalmarsundsparkens strand i norr (4G6g 4933), skräpig havsstrand, 1983 (BtL GW ThK, belägg i S); Oxhagen, S delen (4G6g 3121), skräpmark, glest bevuxen sand med lerinslag, 1992 (CrA, belägg i OHN). Kläckeberga 800 m SSO Oxhagen (4G7g 2638), båthamn, 1992 (SD); Vesslö (4G7g 4314), gödselstack, fåtalig, 1988 (SD, !ThK). Ljungby Bottorp (4G4e 4146), gårdsområde, 1987 (R. Svensson 1988); Moskogen (4G7e 0525), soptipp, 1998 (ÅW m.fl., belägg i LD), 2004 (E. Ljungstrand m.fl.), 2005 (A. Svenson); Kalvskärsudd i SO (4G4f 4011), stenig strand, 1991 (GW OS, belägg i GW:s herbarium, !ThK).
Ljungby Hamneda gamla E4 (4D8g), vägkant, 2005 (MgE LP AsB HT). Kånna Gamla E4 (4D9g), vägkant, 2005 (MgE LP AsB HT).
Markaryd Markaryd Gamla E4 vid Skånegränsen (4D1b 0546), vägkant, 2005 (MgE LP AsB HT).
Mönsterås Mönsterås Långhult, västra gården (5G5g 2132), ladugårdsplan, 1990 (JC, belägg hos finnaren); Långnäs, 50–100 m SO den sydostligaste gården (5G3h 4735), strandnära, fuktig, starkt betad, lerig och öppen mark nedanför sluttning, 1998 (ÅW, JC, belägg i OHN).
Nässjö Barkeryd. Flisby. Forserum. Nässjö.
Oskarshamn Döderhult väg 23 vid Årenen (5G9g 3444), vägkant, 1998 (Mge, belägg samlat av ÅR i OHN); väg 34, avfart mot Bockara (5G9c 3137), vägkant, 2005 (MgE). Misterhult Örö by (6H6b 3518) 1997 (ÅR).
Sävsjö Vrigstad, väg 30 vid avtag mot Värnamo (6E2d 0823), vägkant, 2005 (MgE).
Torsås Söderåkra Långskär, på fastlandsstranden N om ön (3G9d 4822), trampad fuktig sand vid brygga, 1984 (ThK, belägg i LD och S).
Tranås Adelöv. Linderås. Säby.
Vaggeryd Byarum Vaggeryds dammar (6D56j 0233), sandområde, 1999 (HT),
Valdemarsvik Tryserum Björnvarp (7H8a 2520), gödselplats, 1979 (StK, belägg hos finnaren, !ThK), 1990 (StK).
Västervik Törnsfall Rössle (7G0i 4347), vägkant, grus, 2005 (HyG). Västra Ed 100 m V Lindesberg (7G6h 3937), förorenat kärr, ymnig, 1990 (BD, belägg i Vvik).
Uppgifter före 1978.
Jönköping Jönköping Bondberget 1 km V Lönneberg, 1969 (R. Granberg); Odengatan, 1931, skräpmark (B. Hedvall i LD); Rocksjökärren 1 km SSV Kristine kyrka 1977 (S. Pettersson); Träsktorget se primäruppgifter. Ljungarum Bondberget 1,2 km V Lönneberg, 1969 (R. Granberg).
Kalmar Hagby Kolboda, åkerkant invid havet, 1923 (N. Blomgren i LD). Halltorp Värnanäs, ladugården och vid hamnen på stranden (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Hossmo Dunö, komposthög (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar se primäruppgifter; Barlastholmen 1913 (S. G:n Blomqvist i OHN); Gamla varvet 1889 (H. G. Simmons i UPS); Malmfjärden, utfyllnad, 1894 (K. F. Dusén i S och UPS); Skälby 1942–43 (Sundin enligt Sterner ms 1); Stensö 1924 (N. Blomgren i LD); Tjärhovet 1914 (Blomqvist 1917), 1916 (J. Lagerkranz i S under namnet P. retroflexa, ombestämning ThK 1985), 1921 (H. Fredriksson i OHN), 1924–28 (Snell 1929), 1932 (B. Hedvall i LD), 1946 (E. Fredriksson i GB LD och UPS), 1947 (K. Nyström i S); Ängö 1924–28 (Snell 1929); Ängöbron, på utfyllnaden, 1892 (K. F. Dusén i LD och S), Ängö, på stranden i SO, 1897 (K. F. Dusén i UPS, bestämning C. G. Alm). Ljungby Ljungbyholm 1919; Sandskär 1938 (båda R. Sterner enligt Sterner ms 1). Åby Björnö, skräpmark (Sterner 1933), 1919 (H. Bruun enligt Sterner ms 1), 1924 (N. Blomgren i LD).
Mönsterås Mönsterås 1924 (B. Hedvall i LD); stranden strax N om hamnen (Sterner 1933). Ålem S om Tillingenabben på stranden (Sterner 1933).
Oskarshamn Oskarshamnstrakten sparsamt (Köhler ms 1913). Döderhult Påskallavik 1893 (K. F. Dusén i UPS), skräpmark (Sterner 1933). Misterhult Blå Jungfrun 1904 (Erikson 1915). Oskarshamn 1899 (L. Cederkvists herbarium i OHN, !ThK), 1924 (N. Blomgren i LD); Herrgårdssjö 1917 (A. Johansson i OHN); Lotsgården; Tillingeöar (båda Köhler ms 1917).
Värnamo Nydala Moboda 1893 (K. Lindvall och G. v. Sydow enligt Wetter ms 1894).
Västervik Gamleby 1888 (H. Pettersson i GB S Vvik och UPS). Loftahammar Sladö 1911 (H. Svensson i UPS). Västervik 1851 (Engstrand ms 1852; barlasthögar), 1920 (C. E. Gustafsson i LD S och UPS); Båtvarvet 1962; Gränsö 1964; Skeppsbron 1935; Strömsholmen 1970 (alla fyra Almquist ms 1975).
Växjö Växjö Hov 1888 (K. Nordström i S).
Osäkra eller felaktiga uppgifter.
Först i tryck hos Goldkuhl & Westerlund (1851 under namnet Glyceria distans); författarna påstod att arten skulle ha varit mer eller mindre allmän i ´Smålands högtrakter´ (inre mellersta Kalmar län), vilket dock låter orimligt. Även uppgiften hos Scheutz (1857) om spridd förekomst i östra, norra och mellersta Småland är dubiös och dementerades av Scheutz själv för Jönköpings och Kronobergs län (´Är icke med säkerhet funnen inom denna floras område´; Scheutz 1864). Oskarshamns kommun (Ejneby 1974 under namnet saltgröe); uppgiften baseras på ett belägg som ombestämts till saltgräs P. capillaris (Rühling 1997). Oskarshamn stillastående träsk (Österman ms 1863 under namnet Glyceria distans); biotopen verkar osannolik och uppgiften ifrågasattes även av Rühling (1997). Kalmar Kalmar Stensö (Nyström ms); kan ha gällt saltgräs P. capillaris, som ej nämndes. Kalmar och Kläckeberga kuststräckan Skälbyviken–Kläckebergaviken 1975 (Rappe 1975 under namnet grått saltgräs); P. capillaris, som är vanlig på stränderna, nämns ej. Torsås Söderåkra Bergkvara (Nyström ms); kan ha gällt saltgräs P. capillaris, som ej nämndes. Torsås Borrelycke 1988 (T. Karlsson 1989); belägget var en otypisk P. capillaris. Tranås Linderås ´I en bäck vid Linderås prestgård´ 1850 (Petersson ms 1850 under namnet Molinia fluitans [mannagräs Glyceria fluitans], rättat till M. distans (=P. distans) av recensenten); biotop och lokal tyder på att det ursprungliga var rätt. Västervik Västervikstrakten tämligen allmän (Pleijel ms, Lundin 1933) kan gälla den i området vanliga P. capillaris, då denna art ej nämndes. Detsamma gäller uppgiften Loftahammar Städsholmen i en sump nära inre hamnen, 1918 (Witte 1930 under namnet Glyceria distans).
