Lundviol växer på frisk, näringsrik och basrik mulljord, oftast i något skuggig ängsblandskog (gärna ekskog) eller i hasseldungar, någon gång i översilad, buskrik betesmark. I västra Småland påträffas den endast på grönsten.
Även det svenska namnet lundviol är tvetydigt – det användes långt in på 1900-talet för skogsviol V. riviniana. Följande uppgifter, där endast det svenska namnet lundviol anges, är därför osäkra: Nässjö Norra Solberga Lövhult (Hjalmar Bjurulf 1954, 1961). Tranås Säby Ekbergsparken i Tranås samt Ekebäck några hundra meter från länsgränsen vid Mada (Hjalmar Bjurulf 1952).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 50 rutor; tidigare uppgifter från 36 rutor. Sällsynt nära kusten och i branterna mot Vättern, mycket sällsynt i resten av landskapet. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler i sammandrag.
Alvesta Skatelöv 200 m NO Agnäs (4E6f 4142), ädellövskog, 1 ex 1991 (StJ); 300 m O Sjöbacken (4E7f 2-2-), ädellövskog, ca 25 ex 1989, 5 ex 1993 (StJ GW, !ThK).
Eksjö Eksjö Soåsen 1887 (H. Simmons i UPS). Hässleby Rölund, skogsdunge, 1919 (K. Ramberg i OHN).
Jönköping Bankeryd 8 lokaler, t.ex. Häggebergsravinen 800 m NV Eklundshov (7E2a 2210), ek-hasselskog, 1979 (MsT), 2000 (HT). Hakarp 7 lokaler, t.ex. Strands ravin 400 m NV Vassarp (7E2b 2440) 1999 (HT). Huskvarna många uppgifter från 1896 (C. O. von Porat i LD och UPS, !L. M. Neuman) till 1909 (S. Nordenstam i S, !U. Malmgren 2000); Huskvarnafallen nära Turistbron (7E1b 2848) 2000 (HT). Järstorp 900 m SV Lalleryd (7D2j 0424) 1980 (SgJ). Jönköping 900 m Bondberget 1,2 km NV Lönneberg (7E1b 1014), ask-hasselskog, 1980 (RC MsT); VSV Granbäck (7E2a 2208) 2000 (HT); Kortebo (S. Nordenstam enligt Hård ms 1924); Tokarp (S. Nordenstam enligt Hård ms 1924) = 300 m NV Tokarp (7E0a 4900), bergig lövskog, 1990 (MsT IC). Rogberga Tenhult station 1890 (P. Söderlund i S, !U. Malmgren 2000). Skärstad 11 lokaler, t.ex. 350 m SO Strand (7E2b 2941), lövskogsbryn i sluttning mot betesmark, 1990 (EbW DgE ThK). Öggestorp Ljungarp 1892 (P. Söderlund i S, !U. Malmgren 2000).
Kalmar Dörby se primäruppgifter. Halltorp 450 m N till NNV kyrkan (4G2d 3936), blandskog, sparsam 2005 (CrA TsB); Värnanäs 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 2), kanske = 400 m SO Värnanäs (4G2e 3114), öppen lövskog, 2005 (CrA). Hossmo Dunö, nära kyrkan och vid stationen (alla tre N. Blomgren enligt Hård ms 1924). Kalmar flerstädes, t.ex. Berga, Skälby och Stensö (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); Långviken vid södra stranden av Olsan (4G6g 0-2-), fuktig lövskog, 1997 (SD, belägg i OHN); Skälby i Oxhagen 1893 (K. F. Dusén i UPS); Stensö 400 m VSV bron till fastlandet (4G6g 0317), skogsbryn mot strandäng, 1987 (ThK GW, belägg i ThK:s herbarium), 1992 (CrA, belägg hos finnaren). Ljungby Källstorp 1885 (H. G. Simmons i UPS); Mellanmon (N. Blomgren enligt Hård ms 1924). Ryssby 1906 (S. Johansson i OHN); 300 m O Boda sågverk (4G9h 0547), hage, 1993 (SD, belägg i OHN); Ryssbylund 1864 (C. E. Liljenstolpe i Oge).
Ljungby Agunnaryd 75 m OSO Martinslund (4D8j 0034), lindbestånd på hyperit, 1978 (IC). Ryssby Målaskogsberg 1925 (V. Gaunitz i OHN), 1959 (JC, belägg hos finnaren) = 425 m NNO Hokadal (5E0b 1102), ädellövskog på hyperit, 1980 (IC). Tutaryd 1951 (I. Söderberg i UPS).
Mönsterås Fliseryd NV Fliseryd gamla kyrka (5G6e 3421), ädellövskog, 1980-talet (JA ML).
Nybro Bäckebo Bönemåla intill ödetomt (5G1b 4929), lundvegetation, ganska rikligt 1985 (PL BO LsS, belägg i LD).
Oskarshamn Döderhult 1914 (A. Johansson i OHN); Fröjdekulla (5G9g 4-4-) (J. Christoffersson ms 1992c) = Rostorp 1910 (O. Köhler i GB OHN och S, i S !U. Malmgren 2000, G. Linderoth i OHN, !ThK 1996), 1917 (O. Köhler i GB och S, i S !U. Malmgren 2000), 1919 (O. Köhler i LD). Kristdala Humlenäs (6G1f 4-2-), ekskog, 1980 (Mårten Aronsson). Misterhult Skavdö, Flinthem (6H6a 1611) 2001 (RK). Oskarshamn 1934 (I. Söderberg i UPS); Fallebo (6G0h 1346), ek-hasselskog, 1983 (ÅR); Humlekärrshult (5G9h 4944), ek-hasselskog, 1983 (ÅR); Kikebo 1920 (S. Rühling i OHN); Koppreholm (6G0i 2718) 1983 (ÅR); Kristineberg (5G9i 1505), ekskog, 1983 (ÅR, belägg i LD, !PL); Rotvik (Köhler ms 1917) = (6G0i 1913), ekskog, 1983 (ÅR, belägg i LD, !PL).
Tingsryd Urshult Midingsbråte 200 m V Sandkullen (i Tingsås) (4E0i 0309), gles fuktig blandskog, 1983 (JEH, belägg hos finnaren, !ThK).
Torsås Söderåkra Gunnarstorp och Kollinge (båda T. Wolf enligt Hård ms 1924). Torsås, skog, 1927 (S. Carlsson i OHN); Holma 200 m N den sydvästra gården (4G0c 1410), lund, 1983 (ThK); Juanslycke, vägskälet i SV (3G9b 4638), rik hagmark, 1983; Kvilla 500 m O punkt 20,0 (4G1c 0012), sydvänd lövbacke, 1988; Kvillamark, norra gården (4G1b 2927), vägkant vid lund med lundslok, 1983; Tjärekulla 100 m ONO norra gården (4G0b 2735), hasseldunge, ett 10-tal ex 1989; 100 m N Torsås bygdegård (4G0c 3511), skräpmark, troligen tidigare lund, 1983 (alla fem ThK, belägg hos finnaren).
Tranås Säby Sommen, östra Holaveden 1907 (N. Sylvén i LD).
Valdemarsvik Tryserum 1400 m ONO Liljestad (7G9j 2946), lövskog, 1982 (FL MgL, belägg i Norrk), 1992 (BtE); Uvberget 700 m V Vittvik (7H9a 3-0-) 1978 (FL MgL), 1992 (FL, belägg i Norrk); 400 m VNV Åläng (7G9h 2001), lövängsbacke, 1980-talet (FL MgL).
Vetlanda Alseda 400 m V Fröjdakulla (6F2d 1731), torrbacke, 1997 (MM).
Värnamo Voxtorp 150 m V Linnåsen (5D6j 1531), bokskog, 1982 (LP, !ThK).
Västervik Dalhem 900 m O Björndalsstugan (7G6e 2432), bäckstråk i lövskog, 1979 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Gamleby Segersgärde nedom Kvarntorpet, lundbacke, 1966 (E. Almquist i UPS); 600 m V Segersgärde (7G2i 4025), betad ängsbacke, 1995 (RK, belägg i OHN, !JC). Gladhammar Kläcksvik ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms); V om Ängsjön (6G9j 4431) 2001 (RK). Loftahammar Bjursund 1968 (H. Sandahl i UPS), Bjursund i Hästhagen och på västra stranden (Sandahl 1966); Stora Grundemar 500 m ONO Vagnholmsgölen (7H3a 3414), hassellund, 1983 (BtP, belägg i OHN, !ThK), 1989 (BD, belägg i LD, !PL). Törnsfall 1886 (P. Segerstedt enligt Stenar ms). Ukna Stensnäs, Nothammar, bland hassel, 1905 (A. Hülphers i GB och S, i S !U. Malmgren 2000); 300 m SSO Vihallsborg (7G7g 4434), lövskog, 1989 (BD, belägg i LD, !PL), 1992 (BtE). Västervik Leifs udde (7H0a 1117) 1998 (RK); Norrlandskullen, vägskäl till Ekhagen (7G1j 0448), 1990-talet (RK, belägg i OHN). Västra Ed Djursnäs, hassellund, 1966 (E. Almquist i S, !U. Malmgren 2000); Eds bruk 600 m OSO sulfatfabriken (7G6h 3148), lundartad bergrot, 1993 (BD, belägg i LD); Högsby 1966 (Almquist ms 1975). Västrum 200 m SO Gutan (6G9j 0322), granplanterad åker, 2000 (RK); Järsö (6H6a 4-0-) 2001 (RK); Lunden inom Ekvirket (6H7a 1109) 2001 (RK). Överum 400 m NV Vibo (7G6f 4102), örtrik blandskogssluttning, 1986 (BD, belägg i Vvik, !ThK med tvekan).
Växjö Gårdsby Gripeberg (Lundmark 1964). Kalvsvik Hagstad (4E6g 3605), lövskog, 1991 (StJ, !GW). Växjö Hissö (J. A. Z. Brundin och A. S. Trolander enligt Hård ms 1924, Lundmark 1964) = Hissö 1915 (A. S. Trolander i OHN), centralt (5E2h 3738), lövskogsbacke, 1988 (CM, !ThK).
Åtvidaberg Gärdserum Gullebo 300 m ONO vägskälet (7G9d 1515), ädellövskog, 1982 (EkM, belägg i OHN).
Osäkra uppgifter. Namnet V. sylvatica, som formellt är en synonym till lundviol V. reichenbachiana, användes under 1800-talet kollektivt om lundviol och skogsviol V. riviniana. 1800-talsuppgifter under detta namn har därför, där belägg saknas, inte beaktats. Det gäller följande:
Hultsfred Mörlunda Gällingsboda (A. C. Johansson ms 1866). Oskarshamn Oskarshamn, ängslundar (Österman ms 1863). Västervik Hjorted, ängar (Östberg ms 1867). Växjö Växjö Kronoberg 1870 (Elmquist ms 1871).
Övriga osäkra uppgifter.
Hultsfred Lönneberga 1930-talet (Lönwe 1980); troligen felbedömning. Hylte Färgaryd strax S Västra Åkra (5C4i 2-3-), lövskog, 1986 (NN); belägg saknas tyvärr och lokalen är mycket isolerad. Kalmar Kalmar Svinö, Tallhagen och Jutnabben (Bergström ms 1981); oprecist och osäkert. Lessebo Ljuder 200 m OSO Bondeskog, N om vägen (4F6e 0521), mager lövslyskog i sluttning, 1982 (SS BrS, belägg i LD); isolerad lokal och oväntad biotop, belägget bör granskas på nytt. Markaryd Traryd ´Skoveklædt Skrænt paa Lagans Vest(Nord)bred vis à vis Hallonberget. Ovenfor skraenten, 150 m Strækning, faatallig, spredt´ och ´Skovskraent paa Lagans Vestside naer Åsaklint (Traryd). Maaske hyppigere´ 1936 (Andersen ms 1936); besöket gjordes dock i juli och arten är svår att urskilja i överblommat tillstånd. Oskarshamn Kristdala vid gränsen mot Risinge kronopark (Ejneby m.fl. 1978); osäker utan belägg. Misterhult Blå Jungfrun (C. E. Nordenskjöld 1953); osäker då ingen annan uppgift från ön finns. Torsås Söderåkra Påbodanäs, Paradiset, gräsbevuxen betesmark i gles tallskog, 1978 (C. Nenzelius i OHN); egenartad biotop, belägget bör granskas på nytt. Vimmerby Rumskulla mindre allmän, t.ex. Ljusnefall, före 1920 (Haak 1965); troligen felbedömning. Rumskulla Norra Kvill (Grundsten 1983, Statens Naturvårdsverk 1994, Hanneberg & Löfgren 1997); uppgifter i naturguider, sannolikt oriktiga; inga primäruppgifter föreligger. Västervik Loftahammar Ekö, Källvik och Sladö (Eliasson enligt Stenar ms); osäkra andrahandsuppgifter. Västrum Helgerums gård, bokskogen närmare Äskestock, 1949 (med tvekan angiven av B. Hesselman enligt Stenar ms). Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971); säkerligen felbestämning, då ingen annan uppgift föreligger.
