flikig klippfibbla
Hieracium saxifragum
H. extensiforme
Klippfibbla är känd från hela Götaland och Svealand utom Skåne. Den växer i sydbranter och på klippkrön samt på vägslänter och i annan störd vegetation.
Funnen i 20 rutor; tidigare uppgifter från 18 rutor. Ganska sällsynt i nordost, mycket sällsynt längre mot väster och söder. – Ursprunglig.
Till denna art förs här även H. petrophilum, som beskrevs av K. J. Lönnroth (1882) på material som han själv samlat 1881 i Hultsfred Järeda Klövdala på berg (belägg i GB PerBrahe S och UPS). Den är aldrig senare sedd. Material från Oskarshamn Oskarshamn 1883 (A. A. W. Lund i S) och Fredriksberg (K. J. Lönnroth i S) har visserligen bestämts till H. petrophilum, men åtminstone vissa av dessa exemplar liknar ordinär H. saxifragum mycket.
Klippfibbla är känd från hela Götaland och Svealand utom Skåne. Den växer i sydbranter och på klippkrön samt på vägslänter och i annan störd vegetation.
Funnen i 20 rutor; tidigare uppgifter från 18 rutor. Ganska sällsynt i nordost, mycket sällsynt längre mot väster och söder. – Ursprunglig.
Till denna art förs här även H. petrophilum, som beskrevs av K. J. Lönnroth (1882) på material som han själv samlat 1881 i Hultsfred Järeda Klövdala på berg (belägg i GB PerBrahe S och UPS). Den är aldrig senare sedd. Material från Oskarshamn Oskarshamn 1883 (A. A. W. Lund i S) och Fredriksberg (K. J. Lönnroth i S) har visserligen bestämts till H. petrophilum, men åtminstone vissa av dessa exemplar liknar ordinär H. saxifragum mycket.
Första fynd
Tidigast insamlad 1858 av P. A. Gödecke i Västervik Västrum Tovehult (belägg i UPS) – Först publicerad av Lundin (1931) från Västervik Ukna Melby (H. saxifragum var. connophorum), Västervik Lögarebergen (H. furfurellum) och Norrlandet (H. saxifragum).
Variation
Arten varierar ganska starkt i antalet stjälkblad, bladens tandning och mängden glandelhår på korgarna. Skillnaderna är dock oskarpa och variationen kan till stor del bero på modifikation. Flera underenheter urskildes tidigare (jämför Primäruppgifter), och det är fullt möjligt att det är frågan om flera systematiska enheter, men artgruppen är mycket lite utredd och måste tills vidare uppfattas kollektivt.
Lokaler
Samtliga lokaler. Hultsfred Hultsfred många insamlingar från 1892 (O. Köhler i LD) till 1900 (O. Köhler i GB LD och S). Järeda Klövdala, granitklippor, 1881 (K. J. Lönnroth). Målilla 500 m SO Äsgöls mittpunkt (6G2a 4100), grusig och stenig vägkant, riklig 2001 (TmN, belägg i S); 650 m NO Hesjöbadet (6G2a 4000), vägskärning på klipphylla, 2002 (TmN, belägg i S). Mörlunda 150 m O Orrhälla (5G9b 3103), vägskärning på ´klipphylla´, 2001 (TmN, belägg i S). Vena 750 m NO flygplatsen nära riksväg 34 (6G5a 2823), torr gräsmark, 2002 (TmN, belägg i S). Högsby Fågelfors Blankan vid bron över Emån N om kraftverket SO om bron (5G8b 3816), klippor nära fors, sparsam 2001 (JC; ej samlad); 350 m SSO Forsaryd (5G8b 3816), berghäll nära ån, 2001 (TmN); Moreravinen 500 m V Sjöfällan (5G9a 0640), artrik sydbrant, 2001 (TmN, belägg i S); Moreravinen 700–750 m V Sjöfällan (5G9a 0638), solöppet klippkrön, på hälleflinta, 1999 (JC, belägg hos finnaren); Moreravinen 1450–1500 m V Sjöfällan (5G9a 0624), sprängd vägskärning, fåtalig 2001 (JC; ej samlad); Mö[rt]sjöns strandklippor 1952 (R. Sterner enligt Sterner ms 1) = N om Mörtsjön, höga, solbelysta klippor, 1970 (JC, belägg hos finnaren). Oskarshamn Döderhult Emmekalv (5G7h 1348), berg, 1993 (ÅR, belägg i LD och OHN); Vånevik 1928 (R. Sterner i S), kanske = 100 m S lastageplatsen vid Mannevik (5G7h 4445), torr vägkant, 1999 (JC, belägg hos finnaren). Misterhult 1961 (B. Vedelöv i OHN); Långö 1919 (R. Sterner i S); Strupö 1902 (C. Pleijel i S); Östra Ramnebo (6G5i 1004), klipphylla, 1992 (ÅR, belägg i LD). Oskarshamn 1883 (A. A. W. Lund i S), 1902 (O. Köhler i GB PerBrahe S och UPS), 1903 (O. Köhler i S), 1904 (O. Köhler i GB S och UPS), 1905 (O. Köhler i S), 1912 (O. Köhler i LD); Kalvhagsbacken (6G0h 0842) 1997 (ÅR, belägg i LD och OHN); Klara Fuling (5G9h 4939), berg, 2000 (ÅR); Fallebo N om Kavlebro (6G0h 1546), lövbryn nedom gabbrobrant, 1999 (ÅR, belägg i LD och OHN); Humlekärrshult, ´Svina´ (6G0h 0044), berg, 1997 (ÅR, belägg i LD); Kyrkogårdsgatans norra sida (5G9h 3635), trottoarkant, 1997 (ÅR, belägg i LD och OHN); Norra Strandgatan (5G9h 4349), berghylla, 1997 (ÅR, belägg i LD och OHN); Rotvik (6G0i 2014), klippspringa, 1997 (ÅR, belägg i LD och OHN). Sävsjö Sävsjö Kråkefors, nordöstra brofästet (6E3f 1141), torr, stenig solexponerad vägkant, 2004 (ThK). Vrigstad Knutsbråten 1894 (W. A. G. Wetter i PerBrahe). Vetlanda Ökna 300 m V Harghult (6F2g 3413), tämligen nyanlagd, grusig, blockrik vägbank, 2000 (TmN). Uppvidinge Älghult Uva kleva 1880 (S. Lewenhaupt i S). Vimmerby Tuna Danevik (6G5c 4447), vägskärning på utsprängd klippa, 2006 (TmN). Västervik Dalhem 1100 m SO Näset (7G7d 0615), brant vägslänt mot Loftern, 1994 (BD, belägg i OHN). Gamleby Urtorpet, lundbacke, 1966 (E. Almquist i S). Gladhammar Verkebäcksviken 900 m OSO Arabien (7G0i 0-4-), klippspring 10 m från stranden, 1985 (BD, belägg i OHN); vid E 22:ans bro över Verkebäck (7G0i 0525), berghäll, 2000 (TmN, belägg i S). Lofta Hägg (7G5h 0-3-) 1988 (BD, belägg i OHN); 500 m SO Väktarbo (7G5g 2-4-), berghylla, 1988 (belägg i OHN). Loftahammar Nyhagen 1975 (A. A. W. Lund i S). Ukna Melby (Lundin 1931). Västervik klobbar i skärgården 1891 (C. Pleijel i S); Draget, berg, 1935 (E. Almquist i S); Lögarebergen (Lundin 1931); Norrlandet (Lundin 1931); Tuvan, berg, 1893 (A. A. W. Lund i Vvik). Västra Ed 300 m NNO Fiskaretorpet (7G7h 2205), bergsluttning mot SV, solöppet, 1994 (BD, belägg i OHN); 1100 m SSV Löckerum (7H5a 0603) 1988 (BD, belägg i OHN); 100 m NO Frälsegården (6G8j 3603), vägskärning på ´klipphylla´, 2000 (TmN). Västrum 1922, 1929 (båda S. Nordenstam i S); Tovehult se primäruppgifter. Överum 1908 (C. Pleijel i S); Kullen vid stationen 1903 (C. Pleijel i S). Växjö Gårdsby Kråkenäs 1897 (O. Köhler & G. Köhler i UPS).
