Dvärgsötväpplingens naturliga utbredningsområde omfattar Medelhavsområdet och södra Asien till Indien. I Norden är den en tillfällig, alltmer sällan sedd gäst. Fynden i Oskarshamn Oskarshamn och Västervik Västervik härrör troligen från barlast. Till en del av de övriga lokalerna kan den ha kommit in med olika frövaror – exempelvis får det aktuella fyndet på soptippen i Tingsryd Tingsås kopplas till fröfirman Bröderna Nelson AB, som har sina lokaler i kommunen.
Första fynd
Funnen 1898 av A. Axel W. Lund på barlastplatsen i Västervik Västervik (belägg i S under namnet M. parviflora). Först publicerad av Carl Pleijel (1916): ´gamla ballastkajen sedan 1898. Ännu år 1905 iakttogos ett par individ. Nu utgången.´ Pleijel tog själv belägg av växten år 1900 (nu i LD).
Utbredning
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 7 rutor. – Tillfälligt inkommen.
Lokaler
Eksjö Eksjö skräpmark 1947 (L. Bolander i LD under namnet M. albus, ombestämning PL 1983).
Kalmar Kalmar 1926 (A. Andersson i UME); Fredriksskans, utfyllning, 1913 (S. G. Blomqvist i OHN; Blomqvist 1917); Ängö 1917–19 (Blomgren 1922), 1919 (G. Haglund i S), 1924 (A. J. Snell i OHN).
Nässjö Nässjö Ingsberg; Nässjö stad; Spexhult (alla Haglund ms 1920).
Oskarshamn Oskarshamn Norra kajen 1908 (G. Linderoth i OHN).
Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 2000 (B. Nilsson m.fl. 2001, belägg i S, !ThK).
Västervik Västervik se primäruppgifter.
Växjö Bergunda Räppe järnvägsstation (P. Hyltén enligt Trolander 1928a).